Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 6
De spås sida,.
Jätten Bamba och lilla Nick.
Suga.
|ct var en gång i jiittanies tider en
stor och väldig, men mycket
beskedlig jätte, som hette bamlia. Han hade en
gumma, som hette Bumba och en liten Hicka,
som bette Bimba. Och Bimba var bara
fem år, men bon var sä stor som en
duktig mamma i våra tider.
En dag gick jätten Bamba ned till
hafsstranden för att meta ln alfiskar Bumba
råkade ej ha annat i sitt. skafferi, än två
magra björnstekar, och Bumba fruktade att de
ej skulle bli mätta den middagen.
Bäst som han gick der ocli kastade ut
sitt metspö, fick han se en pikkuliten
lustig varelse, som hoppade just som en liten
loppa bland strandstenarna. Han böjde sig
ned och tog kräket försigtigt på sitt
lillfinger. Maken till sött troil hade ban då
aldrig sett! Han såg ut som en
menuisko-varelse med knubbiga ben, glada ögon och
lingult hår, och ban satt så frimodig på
jättens lillfinger, som om ban aldrig hade
en aning öm att jättar bruka äta små barn.
— Hvad är du för ett kräk? — frågade
Bamba och snusade på pojken, fy ban var
litet närsynt.
- .lag heter Nikodemus och är sex år,
svarade det, manhaftiga kräket. — Släpp
mig ned nu, jag håller på att skära
hvissel-pipor i vassen.
Bamba skrattade förtjust. En leksak som
kunde tala! Det var något för Biinba det.
Och ban glömde alldeles bort att meta
hval-fiskar och vandrade hemåt med stora steg
för att visa fyndet åt sin lilla flicka.
Nick sprattlade och skrek i Bamhas hand,
ban var alldeles röd i ansigtet af förargelse
och sparkade hans fhigrr.r så mycket ban
orkade med Stöfvelklacken. Men ju mer
ban väsnades, dessmer förtjust blef Bamba
öfver att ha hittat en sådan sällsynt liflig
liten leksak.
Och Bimba hon skrek af förtjusning, när
bon fick se dockan och ville bums stoppa
bouoiu i munnen. Men Bumba förmanade
henne att bandskas varligt med den lilla
varelsen så att ban ej skulle gå sönder.
Och för att ban ej skulie trilla bort, bands
en silkestråd, tjock som ett lagonit, rep,
kring Nickens fot, och så måste han följa
sin herskarinna, Bimba, som en hund i
band, sofva i hennes ena sko, sitta pä
bordet bredvid hennes tallrik och äta po täter,
så stora som kanonkulor och ärter, stora
som Nicks största guimuiboll. Och fastän
Nick ät så, att ban kunnat spricka, tyckte
ändå Bumba och Bimba att ban var alltför
liten i mat.
1 det hela voro de alla tre beskedliga
mot lilla Nick och ban fick göra allt hvad
ban ville, utom springa bort. Men si, det
var just det, som han allra helst velat. Ty
när ban tänkte på pappa och mamma och
Micko och l’er och lilla syster Suylta, så
fick ban sä innerligen ledsamt. Gång på
gång försökte han skära af repet och
rymma sin väg, men Biinba hon var så rädd
oin sin skatt, att hon aldrig släpte honom
ur sigte. Bumba sydde nya kläder åt honom
af docklappar ocii Bamba gjorde houoiii
en ärtskidsbåt med egna små ärar, i hvilken
han fick fara uf. och ro, medan Bimba satt
på stranden och höll i båtlinan
En dag, då soleil baddade het och hafvet
låg som en stor och blank spegel, tog Biuiba
bonum åter ned till stranden och satte
honom i ättskidsbåtcii. Unn tog till årarna
och rodde med duktiga tag, så långt repet
tillät, och Bimba rörde med sitt finger i
vattnet, så att vågorna, sqvalpade och båten
gungade.
Men bäst det var, blef Biinba sömnig
Hon lade sig ned i gräset vid stranden så
att hon beqvämt kuude titta på
ärtskids-båten, som rodde fram och tillbaka. Men
ju mer bon såg på det blanka vattnet och
hörde på det tysta sqvalpet, desto sömnigare
blef bon Slutligen sjönko hennes ögon
alldeles ihop och båtlinau gled ur hennes hand.
Nick hade också blifvit sumnig, der ban
satt och plaskade med iirarna, men när han
såg att Bimba somnat, blef ban klarvaken.
Han halade försigtigt in linan, satte sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
