Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 NYA. TROLLSLÄNDA!». N:0 10
De miskkm sida,*
Jag vill!"
(Med bild)
et vnr en gång en gosse, som hette
Ludvig. Han var åtta år, men tyckte
sig vara stor nog att kujonera pappa, mamma,
små systrarna och Edla, barnflickan. Han
hade en stark liten vilja, som aldrig ville
böja sig, och det var illa det. Ty den som
icke lär sig att lyda och gifva efter, han kan
heller aldrig lära sig att befalla och styra andra
När Ludvig inte fick som ban ville, blef
han häftig och ond. Han kunde lägga sig ned
på golfvet, sparka ocli skrika af ilska och
slå alla, som vågade komma honom nära.
Pappa och mamma voro mycket bekymrade
och små systrarna voro rent af rädda för
Ludvig. Bäst, som de lekte vänligt och snällt,
kunde han bli ledsen ülver en småsak, och
då stampade ban foten i golfvet, och hans
bruna ögon riktigt blixtrade af vrede. Då
blefvo små systrarna rädda och skyndade
sig att göra som ban ville. Och på det sät-
tet hje|]lte de till att göra honom hersklysten
och befallande.
När Ludvig blef nekad något, brukade
ban säga: — jo, men jag vill. Och då var
det inte godt att få honom att afstå derifrån.
— Jag vill, jag vill, jag vill I — skrek han.
röd och häftig, tills pappa tog honom i
kragen och befordrade honom till en lagom
risbastu Dessa verkade godt för en tid, bättre
än alla förmaningar, men så snart ban glömt
hur ondt det gjorde, skrek ban och ropade:
— jag vill! som förut.
En dag blef det Ludvigs födelsedag.
Mamma ville bereda honom en öfverraskning
och hade bjudit några af hans lekkamrater
till honom på eftermiddagen.
Födelsedagsbordet kläddes i salen och pryddes med gröna
blad, en kaka, en sprättbåge, en täljknif och
andra goda saker. Och alla kamraterna
stodo rundt kring bordet, färdiga att hurra,
då Ludvig skulle komma in.
Dörren till salen var stängd och Ludvigs
otålighet växte med hvar minut. — Mamma,
jag vill gå in nu, — sade han mycket
bestämdt.
— Vänta ännu litet, min gosse, — sade
mamma — du skall strax få komma in.
— Ja men, jag vill komma just nu, —
sade Ludvig ocli sparkade till ]m|ien, så den
åkte utåt golfvet.
— Var snäll un, annars får du ingenting
roligt, — bad mamma allvarsamt, men
vänligt, i det hon gick ut i salen och
omsorgsfullt stängde dörren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
