Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 12
1LLUSTI1EKAD TIDNING
FÖ II UNGD0JI OCn HAHN.
91
Väntar ren i kråkehagen,
Oeli snart, får jag knip i magen
Af att fasta hela dagen.
Hvad gör man ej för behagen!
Thora. Jag, jag åt, en korf ändå
För att röda kinder få.
Trilla, hjelp mig med min kappa,
Och följ med till kungens trappa.
Så, adjö, min askegris!
Roa dig på bästa vis
1 din gamla kära spis,
Eller håll en bal för bässen
Med din Barbra och ined gässen!
Thorn, Superba och Trilla gå. Dina ensam,
ser sig försigtigt omkring, går till klädkistan,
upptager och profvar granna kläder, härmar
systrarnas winer, skrattar, dansar och sjunger:
Och nu iir jag så rik,
Och nu är jag på balen,
Och nu är här musik
I den förgyllda sälen,
Och jag är fin och grann
Och har en fästeman . . .
Men vänta . . . hvar iir ban?
{Ilon dansar med en omålad trädntol).
Se, du är min allrakäraste prins, med
dig vill jag dansa. Skäms du intet att vara
så träaktig och ha så kungliga ben? Dansa,
den som kan, med en sådan strofil! Är du
en prins och kraflar på alla fyra? Gå, lär
dig, gä lär dig, prinsstackare, gör soui jag,
fastän jag aldrig gått i någon skola Så
dum du kan vara! Stå i skamvrån, du, ja
stå der och lipa! Vore jag prins, skulle jag
draga mitt svärd och försvara alla fattiga
öfvergifna, som frysa och gråta Men skrattar)
tala med den deri Ull, sådant träblock!
Hon dansar äter ensam, trampar pä tpegeln,
upplager den, betraktar sig tigande och förändrar
uppsyn.
Fattig, fattig, fattig och glömd!
tf ön nedkastar sig snyftande, vid spiseln.
Kds-viikterskan jjarbra inträder och betraktar
Askungen-
liurbra. Se, bur på den hårda, kalla
Jorden många tårar falla!
Gud, som räknat har dem alla,
Nalkas, när de öfversvalla.
Ej förgäfves oss lian gaf
Makt att torka tårar af.
(Ilon gär fram och vidrör Vina).
Gråt icke, prinsessa af Burgund! i
Stå upp att söka din krona!
B iiia (som vaknande ur en dröm). Al’ det du,
Barbra? Förlåt, jag glömde, att jag ännu
har en vän.
Barbra. Det skulle du icke ha glömt,
Dina. Gud har sändt mig att vara din
skyddsängel. Jag har beskyddat din
värnlösa barndom, jag har följt dig i landsflykten
och blifvit en fattig gåsvakterska för att få
vara dig nära och ständigt beskydda dig
mot, allt ondt till kropp och själ. Du har
ärft af dina förfäder het blod och ett stolt
hjerta. Jag har låtit dig uppvexa i stor
fattigdom och mycken förödmjukelse för att
du skulle lära dig blifva god. ödmjuk och
tålig. Nu vill jag pröfva dig. Jag vill se
hvad du lärt.
Dina. Hvarför kallar du mig prinsessa?
Du vet, att jag är ett fattigt fader- och
moderlöst barn, som drottningen af Burgund
fann utlagdt i skogen och lät uppfostra ined
sina döttrar.
Barbra. Äro de goda mot dig?
Bina. Jag får mat med katten, jag
behöfver icke sofva i skogen. Men jag vet ej
hvarför jag ständigt fryser. Jag sitter helst
i den varma spiseln, och derför kalla de
mig Askungen.
Barbra. Du fryser af brist på kärlek.
Thora och Superba ha sina skäl att bevaka
dig som sin katt. I dag fyller du femton
år. Det är tid att siiga dig hvem du är.
Dina. Hvem jag är?
Barbra. Du är född i ett kungligt slott
och har sofvit i en gyllene vagga. Din
fader var Dietrik den andre, konung af
Burgund, och din moder Heloisa, prinsessa af
Äustrasicu. Din moder dog när du var ett
år gammal, och din fader gifte sig andra
gången med den sköna och grymma enkan
efter en röfvarehöfding, som kau besegrat.
Hon hade två döttrar Thora och Superba
från sitt första gifte, men hennes äktenskap
med din fader blef barnlöst. Då lät din
styfmoder bortröfva dig, när du var liten,
och sade åt din fader, att du blifvit uppäten
af vargar, lian trodde henue och upptog
hennes döttrar som sina egna. Du vårdades
af en fattig herde, men när din fader stupat
i kriget, tog din styfmoder dig till sig för
att bättre bevaka dig. När hon dog,
förmanade hon Thora och Superba att aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
