Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 13
ILLUSTRERAD TIDNING FÖR UNGDOM OCII RARN.
101
Drottningen (sakta till kungen).
Min gemål, se blott hur många
Sköna bär i strumpfot gå;
Kungen (ini Grim). Sök hvem skon kan
passa på!
Grim j>rofvar skon ]kS de strumpfot/ide.
Pimpe. Pumpa, Pumpa, titta då
Mur de knipa hop sin tå!
Grim. Ingen fot i skon kan stå;
Fötter finnas ej så små.
Kungen. Låt oss söka. Vi kungöra,
Allt vårt rike må det höra:
Mått skall tagas utan knot
Af hvar ungmös venstra fot,
Och den mö, hvars fot som gjuten
Passar in i denna skon,
Blir vår sons gemål, och hon
Ärfver, liksom han, vår thron.
Grim, kungör det på minuten!
Mumma. Men om hon iir fattighjon,
Torpardotter?
Grim (sakta till Mumma)- Åh, håll truten!
Kungen. Guld och rang är bjellerklaug,
Som så mången narr förleder.
Utan hjerta tro och heder
Ar man fattig, meu med dem
Är man rik i fattigt hein.
Alla. Lefve kungen I
Superba. Kan man tänka!
Vill hat) oss prinsessor kränka?
Priiiscn (böjer knä för kungen).
O, min konung, o, min far,
Sant och vist du talat har I
Kan du i mitt hjerta läsa?
Der står hon, som skall bli min.
Pimpe. Pumpa, huru mår din näsa?
Pumpa. Säg mig hellre, hur mår din?
Slut pä andra äfventyret.
Sjömansspråk.
(Frftn „Vftr tid’1).
jömaiincn iir icke fallen för att göra nya
ord, när det gäller att benämna de
föremål som omgifva honom. Han tager förut
brukliga ord, men ger dem en belt annan
betydelse, än vi. Det kan måhända roa Slän-
ilans läsare att bli litet invigda i sjömannens
besynnerliga ordlista.
Bland djurnamnen märkas Jisk, hvarmed på
sjömansspråket menas ott hål i däcket, t. ex.
för masterna; gös, som betyder ett slags
fyrkantig flagga och hummer, hvarmed
menas den tjöckre ändan af en märsstång. Har
nu nämnda stång blifvit bracht uppe vid
hummern, så tänker en landtkrabha genast
på „bi’äckt hummer" som är en delikatess.
Ilar gösen blifvit ordentligt stafvad i sin
Haggkista, så vattnas det en i munnen vid
tanken på stafvad gös. Apslägtet iir om
bord representeradt af en art, som kallas
gaffelapa, hvilken troligen ej återfinnes i
någon zoologi. Detsamma är förhållandet
med ett annat sjödjur, som kallas köls v in.
Allt hvad jag kan säga om detta är att det
iir ett bland de största svin som finnas,
eftersom det sträcker sig längs hela
fartygs-kölen.
Jag öfvergår 1111 till t.våfotingnrna. Bland
dessa märkas knektar, i hvilkas blockskifvor
brassar och dylikt skära, d. v. s. passera,
oc.li jungfrur, små träklot. med hål uti för
vanternas ansättning. Det ljuder alls icke
underligt i sjömannens öra att tala om
något som skär i knekten eller att säga t. ex.
smörj jungfrun i lei pen, hvilket betyder att
smörja träkloten genom hvilka taljrepen glida
med en blandning af talg och tjära.
Med en bonde menar sjömannen ett slags
knut, ined hvilken en repände fästes vid
en blockhake. Drängen är ett tåg, som
tjenar till att uppbära den hängande bugten
af stora brass.
Ordet lag användes mycket litet i
sjömansspråket, i stället säger man en unda.
Men man säger icke gerna: ändan af en
iinda, ut.au hellre Utmpen eller sladden af
en ända
I land far man en mil i timmen, ombord
gör man med samma hastighet sex knop.
På landbacken säger man: väck mig
klockan half åtta; på sjön heter det: purra mig
sju glas.
En stol i läsarens runa har fyra ben, men
en bälsinansslol har inga. Den är likväl
ingalunda obeqväm för det. Den utgöres af
eu plankbit, upphängd i eu iinda, och
sittande i en sådan stol, kan en man hissas
upp eller firas ned efter behag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
