Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 18
illustrerad tidning för ungdom och barn.
103
då fick han af folket sitt namn: Järfar",
det lilef lians hederstitel.
Hur kunde en blind, som aldrig sett en
bokstaf, lära andra läsa? Ja, det låter
underligt, men det gick godt för sig, ty lärfar
hade sina egna metoder. I lan kände sin
a-b-c-bok och visste precis hvilken som var
den första och sista bokstafven på hvarje
sida, med skiljetecken och allt.
Om barnen stafvade orätt, sade han: —
nej, den bokstafven är det inte i ordningen,
ty ban hade nog reda på sig, lärfar. Komma
och punkt kallade ban prick och streck, och
det var visst också begripligare för barnen.
Skrifva hade ban sjelf aldrig lärt sig, ty det
var ingen som kunde den konsten i hans
by. Och ban var lycklig, att ban helst
kunde arbeta för Jäskunnigheten", som ban
alltid uttryckte sig.
Det var alltid fattiga, försummade barn,
som ban tog till förare, och då lärde han
dem alltid det lilla ban visste. Fanns det
någon som vårdslösade egna eller fattigbarn,
var lärfar intet god att göra med. Ty hjelpte
cj lians ord, vandrade ban af långa, dåliga
vägar, till presten att klaga. Intet skulle
han låta någon orätt ske.
Lärfar hade ej stora inkomster, men hans
behöfver voro derefter, så otroligt små, att
det alltid blef något öfver. Och fiolen
hjelpte honom godt ibland. Och hur det
var, skaffade sig lärfar en qvarn, som ban
skötte med litet hjelp. Hur ban riktigt
kunde reda sig, hade mången svårt att
begripa. Men liur han afbetalade och
af-bctalade, var qvarnen haas egen.
(Forts.)
D© srnås sidiaJ%
När Tommi var sjuk.
la Peder hade tre leksaker, en snurra,
en gnmmihund och en runkegubbe.
lian tyckte mest oin runkegubben, ty både
snurran ocli hunden gjorde honom bekymmer.
Peder var nemligen en mycket sjelfständig
liten karl, och det var tråkigt att intet sjelf
kuütla draga upp snurran, utan alltjemt få
lof att be pappa om det. Och det
förargligaste af allt: pappa hade cj alltid tid.
Med hunden, som högtidligen döpts till
Tom ini, var det också riktiga missöden.
Han hade haft en liten blank knapp i magen,
men Peder hadè inte kunnat låta bli att
jemt peta om den, och så gick det på tok.
En vacker dag försvann bela knappen in i
hunden och medförde den för Per
Obegripliga följden, att. Tommi upphörde att skrika.
Ehuru Peder ined ett modigt, grepp tog
honom om ryggen OCh klämde till, teg ban
ohjelpligt ocli envist.
Dä kom syster Greta, en Hicka om fjorton
år, och berättade all Touiuii genom hålet
i magen blifvit så sjuk, att lian inte orkade
skrika engång. Stackars kräk! Och Peder
var en stygg gosse, som gjort honom så illa.
Nu fick Tommi förband kring magen af
en gammal virkad tömända, och så lörordnade
doktorn med vigtig min, att ban måste hålla
sig stilla. Då skulle kanske hålet växa ihop
igen och Tommi bli irisk.
Stackars Peder gick omkring och hade
saiuvetsqval. lian lånade af Greta en
gammal dockvagga ocli bäddade der åt Tonimii
Och så snart ban fick något godt af mamma,
ibland några russin, ibland en sockerbit, då
skulle Tommi alltid få hälften af
läckerheten, intet för att. Peder precis trodde att
han åt det, men ban ville på något sätt
visa sin änger.
Hvarje morgon petade han helt litet undan
ylletömmen för att se om hålet blifvit
mindre, men till hans ledsnad märktes ingen
förbättring. Ibland försökte Peder nedtysta
sit t samvete med att Tommi ändå bara
valen gummihund, men hur det nu var, kunde
Ban ändå inte ha riktigt roligt.
Det var Peders första göra, då ban
vaknade om morgonen, att springa bort till
vaggan och se om Toiuiui var bättre. En
vacker morgon såg ban redan frän sängen
att allt intet var som det brukade derborta
i dockvaggan. Ja min själ, stod intet Tommi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
