Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 22
mera förstorar det och desto flera stjernor
upptäcker man deri.
Så kom år 1838 fotografin, som först
kallades Daguerrotypi efter sin upptäckare, oeh
som sedan blifvit alltmera fullkomnad. År
1845 försökte man i Frankrike första gången,
men utan framgång, att fotografera stjernor.
Kort derefter vågade man i Amerika försöka
med solen och 1850 med månen. Det ville ej
rätt lyckas, bilderna blefvo grumliga. Mon
1857 Idef konsten att fotografera mycket
förbättrad. Nu försökte man 1850 i
England att fotografera de största fix stjernorna,
och det, lyckades öfver förväntan. 18(10
företog sig italienaren Sechi att första gången
fotografera en solförmörkelsc, och detta
lyckades så bra, att han fick tydliga In|der af den
praktfulla strålkronan och eldslågorna
(pro-luherauserna,) som visa sig vid en total
sol-förmörkelse. Nu fick man mod till allt,
djerf-vare försök. 1X74 lyckades man
fotografera den lilla mörka pricken af planeten
Venus, när hon gick förbi solen. 1881 och 1882
fick man kometerna fångna i fotografin. 1883
fullkomnades denna vackra konst ytterligare
genom att dertill användes b rom-gelatin Och
nu begynte fotografin bestorma himmelen,
så at,t man snart fick bilder af många förut
okända stjernor och töckenfläckar.
Då sammankomino i April 1887 många
stjernkunnige från alla jordens länder i Paris
och beslöto att fotografera bela himlahvalfvet
på 1,800 till 2,000 kartblad, som hvardera
skulle omfatta en noga begränsad ruta af
himmelen och sedan läggas i ordning
tillsamman, så att man skulle få en ytterst
noggrann och fullständig stjernkarta öfver bela
himlahvalfvet. Detta stora arbete, som skall
samtidigt utföras under 12 år, fördelades
mellan 50 skickliga astronomer i alla länder,
sä att hvarochen fick sin bestämda ruta och
skall ansvara för dess noggranna fotografering
på det för alla lika sätt, som man
öfverens-icommit. Äfven vårt observatorium i
Helsingfors har fått sin rula på deu nordliga
himmelen. Det var ju liiir Argelander för (iO år
1 sodan påbörjade sin stora stjernkarta, som
blef den bästa man hittils känt för det norra
halfklotet.
Denna karta upptog 324,198 stjernor från
den l:sta till 9:de storleken. Den bästa
kartan för södra halfklotet, upptog 133,659. Stjer-
norna indelas efter sin ljusstyrka från de
största framåt, till de minsta. Stjernor af
mindre än I Gide eller ll:te storleken kan
man ej mera se med blotta ögonen. Förr
vågade man ej rälcia mindre än l3:de eller
14:de storleken; nu räknar man ända till
I7:tlc eller 18:de.
På stjernornas ljusstyrka beror den tid de
behöfva att fotograferas Stjernor af l:sta
storleken behöfva endast en femluscndedels
sekund Stjernor af 7:de storleken behöfva
redan en och I retiondedels sekund, stjernor af
I2:te storleken 2 minuter och stjernor af 14:de
storleken ända till 2 timmar och 23 minuter.
Man måste dervid ihågkomma, att.
stjernhimmelen skenbart flyttar sitt läge alltefter
jordens rullning kring sin axel. 1 samma mån
måste fotografiapparaten Hytta sitt läge precis
lika genom ett urverk.
Vill du nu veta huru långt mun i vår tid
kommit, med teleskopets ocli fotografins
tillhjelp i den förunderliga konsten att räkna
stjernorna, sä se här några ziftVor, om hvilka
man blott kan säga, att de helt visst icke äro
för stora, utan snarare, att de endast äro
eu början till hvad man framdeles skall räkna,
utan att ändå någonsin komma till slutsumman.
Stjernor på norra himinelsklotet:
Af l:sta storleken..........20
„ 2:dra „ ..........60
„ 3:dje „ ..........180
„ 4nie „ ..........540
„ 5:te .............1,620
„ 6:te .............4,860
„ 7:du „ ..... 14,580
„ 8:de „ ..... 43,740
„ !):de ,, ..... 131,220
„ 10;do „ ..... 393,660
„ ll:te ....... 1,180,980
„ 12:te „ ..... 3,542,940
„ 13:de ....... 10,628,820
„ 14:de „ ..... 31,886,460
„ 15:de „ ..... 95,659,380
„ 16:de „ . , . . . 286,978,140
Summa 43U,467,200
eller fyrahundratrettio millioner
fyrahundra-sextiosju tusen två •hundra, om vi annars
adderat rätt och intet tryckfel insmugit sig.
Lägg härtill, att utom 8 större planeter
och deras månar, mer än 100 härtill kända
små planeter eller asteroider samt kometer
och stjerutöcken, dem ingen kan räkna, äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
