Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 4 ILLUSTRERAD TIDNING FÖR UNGDOM OCH BAIiN. 35
och deras lilla dotter var en äldre qvinna,
som själf hade fullvuxna barn, och alla voro
de eniga i, att de icke ville vara preussare.
De ville därför sälja gården och köpa en
annan i Danmark, men där var den tiden
så många, som ville sälja sina gårdar och
så få som ville köpa, så de hade icke
mycken utsigt att kunna komma bort. Det
gamla folket suckade dagligen: — ja, om
Vår Herre ville taga oss bort, så skulle ni
unga ha lättare att komma i väg! Det var
ej lätt att hålla modet uppe.
Då vaknade de alla en natt af ett
duktigt brak uppe på vinden, och därefter blef
alt stilla igen. — „Det betyder en olycka",
sade den gamla bonden och skakade på
hufvudet.
bygga upp den igen ined de pangar, som
kossacken hade stulit, men som Klaus hade
hämtat tillbaka igen.
Den kära Klaus, huru gärna hade de icke
nu gifvit honom en klapp och en brödkaka!
Fruntimmerskolan i Hummelsurr.
Bolaget.
T"-’
i|| sings hade eget hushåll i staden för sina
barn. och Karin Stockfelt var Thoras
bolagist. Hennes bröder, gemenligen
„gir-särna" kallade, huserade i kammareu på
andra sidan köket, där Britu, en lång, tyst-
Så snart det blef dager, gingo de unga
upp på vindeu för att se hvad som hade
händt. Och de fingo värkligen stora ögon,
när de sågo vindsgolfvet öfversållat med
gamla silfverpängar. Bland dessa lågo
äfven resterna af en gammal strumpa. Nu
blef gamla mor uppkallad för att se på
miraklet, och hon förstod det strax, när hon
fick syn på den förgätna kossacksadeln borta
i knuten. Bakpå denna hade varit fästad
en påse, hvilken nu rcmnat och uttömt hela
sitt innehåll på golfvet. Det var braket som
de hört på natten, det betydde icke en
olycka, utan frihet för dem allesammans.
Nu kunde de lugnt sälja gården, t. o. m.
om den blef dåligt betalad och köpa sig en
ny i Danmark. De fingo en, som vai
tämligen förfallen, men de hade ju nu råd att
låten trotjenarinna, som alltid gick klädd i
mörkblått halfylle, förde kommandot öfver
slefvar och grytor.
Detta bola,’ var ett kärt tillhåll för några
af kamraterna, som småningom blifvit
riktiga stamkunder hos Thora och Karin. För
det första var man så ogenerad, då där
hvarken fans pappor, mammor eller precisa
tanter. och för det andra vankades där ibland
hembakade pepparkakor och hemvuxna
rofvor om hösten, för att inte tala om att man
alltid var gärna sedd. Ocli för det tredje,
så låg det endast tre gathörn från skolau
och man kunde kila dit på en pratstund när
hälst lusten föll på.
V klassisterna hade haft extra timme från
5—6, det var Brasken, som tog igen en
försummad lektion. När de gjorde de värsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
