Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigvold: Det skall ältsamnians blifva be-
stäldt,
Som eders nåd mig nu hafver befalt, ropar)
Brefdragare, dig strax i väg laga,
Pä resan tüfva ej många dagar. (Bralbäraren
kommer).
Tag detta bref och läs opp det här.
Att hvar man vet hvad kungens vilja är.
lire/bäraren läser:
Vi Sig/nid, med de tre gu ’ars, Thors.
Odins och F riggas nåde, Stormäktige konung
till Upsala hälse dig. Jungfru Disa, som du
förtjänt hafver. Därnäst må du veta, att
vår tronian och sekreterare Sigvold oss
hafver gifvit tillkänna om de smädeliga ord du
emot oss och vårt hela riksråd hafver nyligen
fälla låtit, förmälande dig bättre Råd gifva
kunna än såsom vi nn d hela vårt Riksråd
senast beslutit hafva till att äfvända denna
stora hunger i vårt land. Därför är vår
allvarliga och stränga befallning, att du med
det första till oss dig begifver, dock hvarken
åkandes, ridandes, gåendes, seglandes eller
roendes, hvarken klädd eller oklädd,
hvarken dag eller natt, hvarken i ny eller nedan,
och gifver oss båttre råd. eller det skall
kosta ditt lif. Hvarefter du dig alldeles rätta
skall. Gifvet på vårt kungsliga hus Upsala
den 14 dag i Göijemånaden år efter
Wärl-denes begynnelse 2758.
Kungen: Så lyder nu vårt bref, nu vilja
vi se an
Om Disa vår befallning uppfylla kau.
Ålx-fc ZZZ.
Scen I.
Konungen med hof.
Att il: Min herre, varfvet är beställ.
Som mig till Vängård var befalt.
Därute står jungfru Disa,
Hvars dygder alla prisa.
K ini ge it: Hvi hafver hon sig så utklädt?
Vill hon oss blidka på det sätt?
Hör, Munvig, hafver du så gjort,
Som du genom vårt bref har sport.
Och vår befallning uti allt
Tillfyllest gjort, som var befalt?
Disa: Min herre jag menar väl så,
Att jag skall kunna rätt bestå.
Kiim/rn: Gifver du mig ännu stora ord?
Fall hällre strax neder till jord
Begär och bönfall om vår nåd.
Det är dig nu det bästa råd
Disa: Hvad sagdt är vill jag bevisa,
Om jag beter Jungfru Disa.
Kungen: Hafver du uppfylt vårt begär,
Mer vis är du. än Frigga är.
Jag vill mig sätta sä länge
Jag hörer denna fåfänga
Begynn 1111. min jungfru spak,
Förkunna oss bela denna sak.
Scen II.
De förre. Sigvold.
Dim: Eders nådes var det befäl
Jag skulle hit komina fullsnäll
Dock hvarken dag och hvarken natt,
Ej till fots och ej på häst satt,
Icke på släde, ej i ny,
Ej i nedan, ej klädd till by,
Icke oklädd. Så har jag gjort,
Hvilket häraf kan blifva spordt.
Ty ej dag. ej natt kvällen är
På hvilken tid jag kommer här.
Nu är ock månen i fulle:
Och på den tid jag komma skulle.
Med venstra benet jag red på en bock,
Med det högra gick jag på marken dock
Två drängar voro för släden spände,
Sålunda jag hit anlände.
Ej oklädd reste jag ett fjät,
Ej klädd jag är i detta nät?
Uppfylt Eders nåds behag.
Alltså hafver jag denna dag.
Kungen: Vi må bekänna, Disa skön,
Du har dig löst förutan bön.
Diu vishet hafver ock förskylt
Denna klenod så skön förgylt.
Om du gifver bättre förslag
Än oss gaf senaste riksdag
Vår Drottning skall du blifva visst.
Vi lofvc dig det förutan list.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
