Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
NYA TROLLS I-ANDAN.
N:o 17
Mina herrar, jag har begärt ordet för
att uttala inin förvåning, ja, min förtrytelse
öfver hvad som passerat i dag på klasseu
under sista timmen.
En vikarie uppträder på klassen. Han
visar intet fiendtlig^ sinnelag mot oss,
tvärtom förefaller han fredlig och beskedlig Och
huru blir ban mottagen? Edra samveten
skola säga er det.
Han går ned i klassen och tillrättavisar
en elev, som uppfört sig illa, samt ber
honom gå ut, på gången. Hvad svarar denne
elev? Han svarar: jag går icke. (En röst:
Ordförande! Ordföranden uppteknar Nikolais
namn på listan öfver dem, som begärt ordet.)
Vidare upptäcker läraren, att en annan
elev står och fuskar . . . (åter höres en röst:
Ordförande! Andersson uppskrifves)
. . . Han tillrättavisar denne elev, skickar
honom på sin plats och varnar klassen att
begå svek mot sin lärare. Hvad tror ni
ban får till svar? En oförskämdhet Och
hur bemöter han denna? Med vänlighet, men
hvad blir lians lön? Ilara otack och elakhet! |
Herr ordförande, jag har slutat.
Det säg ut att blifva ett stormigt möte;
jag tänkte stiga upp och förklara mitt
uppförande, tnen antog, att ingen skulle ha
förstått eller trott mig. Jag förstod ju det ej
riktigt själf, och så blef jag sittande. I
stället reste sig Nikolai.
— Herr ordförande . . .
Förlåt, herr ordförande, — afbröt
honom Kristensen och reste sig. — Jag glömde
en sak i mitt andragando. Jag hade velat
tillägga angående samvetet: en lärare tolkar
för oss de gamles tankar på vårt eget mål.
Och se, mina .herrar, då vanhälgar man dessa
klassiska pärlor och neddrager dem till
föremål för begabberi. okvädingsord och annat
. . . draf! O, Cicero, vänd dig i din graf|
slutade Kristensen, som till sin
öfverraskning märkte, att det sista gick på vers. —
Och först sedan skulle jag säga det där om
pojkaktighet, — tillade ban.
Talaren satte sig. men hade en oklar
förnimmelse af. att lians slutord till en del
förringat värkan af det föregående talet.
Nikolai tog åter till ordet: — Herr ord
förande! Då jag tror mig kunna sluta till,
att med den elev, som den föregående tala
ren omnämnde, menades mig, ber jag att fa
uttala mig. Det var värkeligen jag, soin
sade: jag går icke! Men jag tror jag däri
var i min fulla rätt, ty, herr ordförande,
min åsigt är den att, är man en stackare,
så låter man sig kastas ut, är man åter icke
011 stackare, så låter nian sig ej kastas ut.
Nikolai satte sig.
Herr Andersson har ordet.
- Herr Ordförande, hvad det angår, att
fuska, så vill jag fråga: äro vi icke för
gamla att. komma med sådana barnsligheter?
Hvad vill det egentligen säga, det som herr
Kristensen sà vackert kallar att fuska? Jo,
- utbrast han med plötslig hänförelse, ty
det föll honom in. att saken värkligen kunde,
ses från tvenne sidor. Hvad har jag annat
gjort, än att icke vilja upptaga mina
kamraters tid för mycket genom att stå där
tyst och ovetande? Hvad har jag gjort för
orätt i att söka efter den kunskap, som jag
icke egde? Hvad har jag gjort för orätt i
att, ej vilja såra min lärare genom att säga
att jag icke hade läst ?
Ja, mina herrar, är det ett fel att söka
efter lärdom, då har jag felat. Är det ett
fel att vara hänsynsfull mot sina kamrater,
då har jag felat* Är det ett fel att vilja
skona sin lärares känslor, dä, men endast
då har jag felat.
Hos dem på klassen, hvilka voro mindre
förtrogna med det slags vältalighet, som
förmår göra svart till hvitt och komma lögn
att se ut som sanning, begynte begreppen
om rätt och orätt onekligen att förvirras
en smula. Men då tog ordföranden till ordet.
— Det har i dag uttalats många
förbittrade ord, och det kan ej undgå att smärta
mig att ha varit vittne till dem. Men det
är likväl min fasta öfvertygelse, att denna
sak skall kunna biläggas i godo. Låt oss
se, hvarom striden egentligen vändt sig! Det
kan tyvärr ej förnekas, att uppträdet i dag
på skolan icke kan förbigås med tystnad.
Och fråga vi, hvem som bär skulden därför,
sä måste svaret blifva: det har felats å bägge
sidor. (Bifall) Ja, mina herrar, det har
felats både från elevernas och lärarens sida.
Jag har fått höra något, som jag ej bör
underlåta att meddela klassen. Denne lärare,
som vi således ej kunna fritaga från nil skuld
i det som passerat, han menar oss i
grunden endast väl. Jag har hört där hemma i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
