- Project Runeberg -  Nya Trollsländan / Sjunde Årgången 1891 /
147

(1884-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"nyä]roiisl^doti

I I f^l

Jtfo IS. Lördagen den 3 Oktober ^ 1891,

Red. T. TOPELIUS. A. DAHLGREN. Adress: MariegStan 5. Helsingfors.

Gossar.

(Forts. fr. n:o 18.)

— Nej men se, livad betyder dethär? Är
detta alt till mig? Hvilken treflig
öfverraskning! Tusen tack, mina vänner! Det skall väl
vara en bröllopspresent, kan jag tro. Hur
i världen visste ni, att jag skulle komma i
dag? Ja det var en härlighet. Hjärtlig tack,
kära gossar!

Vi sutto som förstenade. Vi voro så
förbluffade, så förargade, så öfverrumplade, att
vi ej ens kunde protestera med eu min. Vi
kunde nästan ej samla våra tankar. Det
var så komiskt, nej, det var så sorgligt i
»runden: här skulle vi glädja den stackars
bleka Lund, och så kommer magister Bakke
så treflig och förnöjd och tar altsammans åt
sig. Det var för galet. Kunde vi ej tala
om att det var ämnadt för en annan?

Men nej, det var väl äfven omöjligt. Det
var altför enfaldigt och platt att komma fram

med det. Och medan vi sutto där och
stirrade på hvarandra steg Bakke upp i
katedern och tackade oss på bästa sätt för de
appelsiner vi radat dit utan en tanke på
honom och hans bröllop.

— Ja, ja, — sade han — Nu måste vi
börja med läsningen, — stämman lät belt
rörd. Det skulle nu mera vara riktigt synd
att upplysa honom om rätta förhållandet.

— Herr Lund sade mig i går, att ban
icke ansåg sig ha skäl att klaga öfver er,
och det är ju bra. Nu ha vi ju Cicero,
fram med boken nu gossar!

— Se, det var folk, som duger, — sade
ban förnöjd, då timmen var slut. Läxan
gick så det var ett nöje. Det var skickliga
gossar.

— Hör ni, — sade han sedan han
funderat en stund, — ha ni lust att göra mig ett
besök i eftermiddag, så kan min hustru
också få tacka er? Vill ni det? Så där kloc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:34:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyatrollsl/1891/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free