Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 7
IM.08TltF.KAD TIDNING FÖH UNGDOM OCII BA||N.
53
Vidare berättade hon, huru praktiska
barnen i Amerika i allmänhet äro De äro sä
mycket med sina mödrar i alt hvad dessa
syssla med! de tvätta, stryka, ocli baka alt
hvad familjen behöfver under veckan. „.lag
såg i san José två sinå flickor um 7 och lo
år. döttrar af en general, som eger ett par
miljoner, och de små flickorna bäddade själfva
sina sängar och hjälpte sin mamma ined
hvad de kunde. En annan gång såg jag en
11 års flicka, dotter till en mycket rik familj.
Hon var sköterska för sin lilla 1 ftriga
broder och drog honom i en korgvagn aagen i
ända Siuå barn på ett par år går omkring
och hjälpa sig själfva, lära sig att tänka och
bli oberoende".
Sländan tror att af sådant småttfolk, som
tidigt lär sig att högakta arbetet och att
hjälpa sig själfva, blir med tiden ett duktigt,
kraftfullt folk.
Om kroppsöfningar.
Täflings-uppsats. i Prisbelönt.)
T\T’ig är människokroppen ändå en bra känslig orga-
G nism, om man iris tänka efter. Nu har jag sullil
och skrifvit heta eftermiddagen och känner mig ganska
IrGlt i fingrarna; skrifvandet, som ju tyckes vara en sa
enkel och lält rörelse, lager en hel mängd musklers och
nervers värksiunhei i anspråk. Huru myckel kraf| och
liuru mänga musklers förenade arbete behöfvas di icke,
när vi utlöra en förrättning af mera sammansatt natur,
som verkligen kiinnes svar! (Joh om blot| en enda
kugg i del stora maskineriet brister, en enda fjäder går
i olag, sä säger hela maskineriet stopp och vill iitie
a|bela; d.i känner man sig sjuk och har inte lust alt
göra någonting. fJärför liöra vi försöka att hälla hvarje
hjul i maskineriet i ordning, hvarje fjäder i lagom
spänning och hvarje kugg si afpassad, att han griper jämt
iu emellan dn andra hjulens kuggar, sn att aili löper
bra; dä först kan maskineriet arbeta jämnt, då först
kunna vi arbeLa med lust. Men det är inte oiis den
Utläste sak alt hälla sin kropp så stark och frisk; del
kan inte gå fär sig, om man icke härdar och stärker
henne genom kroppsöfningar.
Fa land lämpa sig af naturen sa väl for så godt
som hvaije gren sif helsosam idrott, som vårt
fosterland. Dess tusen och uter lusen sjöar erbjuda oui
sommaren de yppersta tillfällen till simning, rodd och
kauotsport; um vintern aier äro dc de
ptäkliga-ste skridskobanor. Dess bärg och hackar locka till
skidlöpning; dess ängar och fält till bollspel; på
vägarna fara vi oin sommaren med velociped, ont vinlera
ined spai kslölting j kort sagdt, öfverallt här kunna vi
härda var krupp. Dock synes Finlands ungdom icke
alltid hafva vnril lika medveten om dc fördelar, dess
fosterland har att erbjuda dem, ty man kan säga att
ilel är föist på de senare uren, soln intresset riktigt
vaknat för idrott här i norden. Men sa har också
iilmllsskickllghelcn skjutit upp ined god fart pa de fa
ären.
Om vi I. ex. länka på stittfàpninj, denna idrotternas
idrott, så måste vi medgifva alt denna helsosamma
gren af kroppsöfningar alldeles icke förr odlats sti
mycket som den synes göra denna vinter. 1 år däremot
vimla alin backar aT skidlöpare, man lar ibland ströfva
miltals omkring för all finna en backe, som icke är
alldeles i grund nsöndcrlitnd* eller ’Söndcrlågnd» af
ifriga skidnre. Hvari skall mnn vill söka ursaken till delta
fàgnesutninn förhållande? tckc kan man säga att denna
vinter har varit gynsammare för skidlöpning än dc
föregående, snarare tvärtom. 1 ’et är kännedomen om
skidsportens hälsosamnia inflytande och värkiiingar, som bidragit
lill dess utbredande, på samma gäng man kommit till
insigt af med hvilket nöje den är förbunden. Jag Iror,
all ingen annan äkta nordisk vinlcridrott sa i sig
förenar del nyttiga med det nöjsamma, som just
skidlöp-ningen. Det tinnes sädana, som säga, alt skidsporten
ensidigt utvecklar benens styrka, men delta är en
fullkomlig villfarelse. När mnn stretar npji för en lagom
brant backe och kan vara beredd att hvarje ögonblick
glida nedåt med »bättre fröjd», dä känner man nog, att
del gäller att uppbjuda kraften i hvarje muskel för att
icke tyngdpunkten skall förloras; di tagas också
armens muskler i anspråk, när nian med k ratt skall draga
sig uppåt. När del bär ner i sjusjungande fart för en
backe, eller när man flyger famntals i luften från ett
gupp, då anstränger man också alla sina krafter för
all icke förlora balansen, alt komma ner pä rälla
sättet, att kasta skidorna undan för trän och stenar, all
väja for laga grenar; när della aili skall göras under
v är sia furlen, då blir nog ögat säkert också. En par
limmars skidtur genom rikligt oländig mark, öfver sjö
och bärg, genom skogar och klyftor, öfver vindnillen
och stenar är enligt min tro af mera värkan än flere
dagars fortsatt gyuinasiik, ty af gymnastik kan man väl
blifva starkare, men aldrig sä frisk som af skidlöpning.
Jag tror, alt dc llcsla, som försökt pa blidö, skola vara
nf min lisikl.
1 tvad uter beträffar den andra vinlcridrott, soln
hufvudsakligen öfvas hos oss, ämligen sitrü/sittà&nii/g,
sa kan jag visserligen inte yttra mig om den, emedan
jag själl icke är skridskoåkare; men inte tror jag alt
den är lika slärkunde, ej heller lika nöjsam som
skidlöpning. Härmed vill jag dock icke säga, alt det för
att uppnå sa vackra resultat, soln gossar i Helsingfors
och Wiborg uppvisade i snnhhskrinuhig, det icke skulle
erfordras en hög grad af skicklighet och kraf|. Men
dc flesta pa samma gäng skridsko- och skidlöpare
föredraga dock skidlöpningen framför skridskoåkningen;
man är icke sa hunden till eu viss plats ined skidur,
som pä skridskor. S/Hirkstnttiugsåkwni; eller kanske
hällre — sparkning är ju en jämförelsevis ny och
ganska okänd idrott hos oss och kan i mill tycke ej
häller ställas vid sidan nf skidlöpning, oaktadt Masse sa
vältaligt utlagt dess förtjänster i Sländan. I nder större
delen af viniern är han tvungen alt hålla sig med sin
stötting på landsvägarna, det är nil först oui våren
man kau fara ined den pä isen; men sa här pà
vuisi-dan vill spnrkslüliingsåkniug vara den enda idroll, inan
kmt öfvn, och du kan det ja vara rätt nöjsamt alt hafva
en sparkstölting.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
