Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>
90 nta trollslàndan. N:o 12
— Hans Andreas är dock en sådan snäll
och flitig gosse, — sade tant Maria igen.
— Det sir lian, och han är mycket mer.
han är en utmärkt gosse, — utbrast
kaptenen med värme. — Han blir nog säkert en
gång en lärd man och en heder för sitt, land,
och Gud välsigne hvar gosse, som vill göra
— Nå. — sade tant Maria - den
olyckan är väl inte så stor.
Nej, det medger jag, — svarade
kaptenen och rätade på sig som en general.
Men, kära M aria, hvad jag räknar som en
stor olycka, det är att gå här blind för all
den skönhet Vår Herre omgifvit oss med.
sitt fädernesland beder. Men hvad jag aldrig
vill, att han skall bli, det är en lärd narr.
Det är sådant folk, som äro kloka i böcker,
men föröfrigt alldeles vimmelkantiga; som
sitter och studerar vid ett ljus, men inte
märker, att elden sitter dem i håret, eller,
som går ut med eldgaffeln under armen, i
stället för paraplyn.
Det gör många lärda människor, och det
gör lians Andreas också. De ljufliga,
doftande blommorna slå ut rundt omkring
honom, och fåglarna sjunga för honom sina
vackraste sånger, men har ban någon glädje
af alt detta? Nej, ban ser det. icke ens. ty
ban går alltid som i dimma och lägger aldrig
märke till något. Men jag vill göra alt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
