Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTONDE KAPITLET.
153
I detsamma nöp honom någon i rocken. Det var
hans granne, en tjock tjugoårs pojke med röd hals
och röda händer och ett hår så tättklippt, att färgen
gick ihop med huvudsvålens.
— Han sulle la gå me’ ut, så bjuder ja’n på ett
glas öl.
Förbluffad stirrade Töre på sin landsman, som
var en alldeles ny upptäckt. I flera veckor hade de
suttit bredvid varandra, och Töre, som tyckte sig
kunna svära på landsmanskapet, tilltalade honom litet
emellanåt på svenska men utan att fa ett ord till
svar. Slutligen började han med landets språk, och
si: nu slog den fosterländska ynglingen raskt upp sin
språklåda, talande med god slangaccent.
— Vad fan, ni är ju svensk ändå, for Töre ut
retad.
— Hysch — varnade pojken sävligt — det sa’
en inte låss om, förstår han, inte så di hör’et, för då
skojar di me’n.
Salen hade småningom utrymts så när som på ett
litet allvarsamt fatal, och förmannen, som kunde
arbeta och tiga för tre när det gällde men i dag var
vid sitt pratsamma lynne, sjönk så gott sig göra lät
ned i en stol bredvid Töre och lade upp fötterna på
bordet.
— Well, S:t Patrick far reda sig utan mig också, det
där är dumheter, som passar för gamla landet... he
old man, att inte du ska ut och lufta på ditt
irländska vadmal?
Han hade sträckt sig bakåt och nickade åt en
20—171248. Angered-Strandberg, Den nya världen•
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
