Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
administrationen af en mängd provinsers, distrikters,
communers och cofporationers ekonomiska
angelägenheter, äfvensom den allmänna
polisen och den omedelbara uppsigten öfver hvad
dit hörer (i åtskilliga andra stater, under
lagligen bestämd form, till större delen
öfverlemnade åt invånarnes egen omtanka och
autoritet).
Öfverväger man nu det betydliga
omfånget af de rättigheter, som norrska
Grundlagen tilldelat verkställande makten, och
tager man uppmärksamt i betraktande
innehållet af 79 §., hvarigenom endast ett
suspensivt veto medgifves Konungen, så har man
— så vida fråga blir om rättigheternas
fördelning — utan all tvifvel anledning att
antaga, att de derföre gifne stadganden
ingalunda äro att anse såsom en afvikelse från de
former, hvilkas iakttagande för
constitutionela staters bästa i allmänhet är oumgängligen
nödvändigt; snarare måste man i dessa
stadganden se och finna en efter vårt Rikes
närvarande ställning lämpad fördelning,
hvarigenom Monarchen för hvad han i det honom
icke medgifna absoluta veto förlorade,
erhållit fullt eqvivalent, dels genom den
vidsträckta rättigheten att utfärda provisoriska
författningar, dels genom den oinskränkta
utöfningen af ofvanomförmälte rättigheter i
afseende på Rikets yttre förhållanden samt
embets- och tjenstemäns utnämnande. Skulle nu
ett absolut veto i lagstiftningen tillstädjas
Konungen och därjemte alla dessa den
verkställande maktens rättigheter, eller större delen
af dem, fortfara, utan all modification och
utan att nya rättigheter för
Folksrepresentationen tillkomme, så skulle den åsyftade
fördelningen, sådan den ursprungligen hittills
ägt rum, eller efter Hans Maj:ts visa afsigt
hädanefter skulle komma att äga rum,
alldeles försvinna; och förhållandet emellan de
constitutionella makterna skulle i en
väsendtlig punkt samt tvärtemot hvad Hans Maj:t
åsyftat och föreslagit, därigenom alldeles
rubbas.
I sistnämnde afseende är det påtagligt,
att Grundlagens 79 §. utgör en så vigtig del
af det system, som genom alla Grundlagens
stadganden bildar vår författning, att
upphäfvandet af detta Grundlagsrum skulle
bringa alla densammas öfrige delar alldeles ur
harmoni.
Jemnför man Grundlagens 49 §.[1] med
§§.3 [2]
och 79, så synes det klart, att en
af dess hufvudprinciper är den, att
lagstiftande makten, eller den betydligaste delen
däraf, tillkommer folket, som genom Storthinget
utöfvar denna makt. Blefve, efter Kongl.
Maj:ts Proposition, 79 §. upphäfven, så är
det tydligt, att största delen af lagstiftande
makten komme i Konungens händer. Som nu
ett sådant resultat icke öfverensstämmer med
Hans Maj:ts, i sjelfva propositionen tydeligen
förefunna afsigt, som snarare tyckes vara att
bibehålla jemnvigten, så skulle ock en sådan
förändring svårligen kunna kallas en blott
modification af särskilta föreskrifter, utan
skulle den snarare råka i strid med sjelfva
principen. I detta afseende, och när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
