Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - II. Om landets beskaffenhet öster om Klara - III. Om innevånarnes beskaffenhet och lefnadssätt i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 HEDNA-TIDEHVARFVET
land och Värmland"), förmodligen af det skäl, att folket bodde
vidt kringspridda från hvarandra, helst invid stränderna af
Venern, Skagern och flera sjöar ?).
Härtill kommer ännu ett: vår tid har bibehållit namn af
stora skogar, som förr i verlden varit till, men nu antingen
alldeles äro utgångna eller ock mycket medtagna och med folk
besatta, såsom Visnumsmoen, Varnumsmoen, Lethstigen, Olme
och Väse härads allmänningar, Fernemo m. m.; men detta kunde
ej hindra, att ju flera än 300 hushåll här finge bostad och
flera behöfdes ej efter den tidens räknesätt till 3 härader.
Vid den tid Olof Trätälja regerade i Värmland, utgaf
Vestgöthalagmannen Lumb en lagsamling till egen och sina
efterträdares rättelse på domstolen, emedan förut domarna fälldes
antingen efter gammal piägsed eller godtycke. Hadorph och flera
hafva påttått, att utom i Nerike dömdes äfven i Värmland efter
denna lag, hvilket ock måste hafva sin rätta grund, hvad denna
östra del af landet vidkommer; och lär man ej kunna neka,
att den ju lydt till Vestgötha lagmän i detta tidehvarf, då vestra
Värmland hade sin egen lag.
III. Om innevånarnes beskaffenhet och lefnadssätt
i allmänhet.
Folket i allmänhet både öster och vester om Klara lefde
nu i enfaldighet inom sig sjelfva, nöjda med sin lilla lott, i
det att de handterade sin jordtorfva ”), sin boskap och sitt fiske.
Man finner ingen anledning, att de haft någon rörelse eller
handel utom sina gränser, och ingen köpstad var i landet, der
de kunde få lära hvarken seder eller laster”).
Främmande lära de sällan hafva sett; men om det ock
1) Sturless. Tom. 1 p. 89.
:") Här får jag i allmänhet göra en anmärkning, som passar till hela
Värmland, att de äldsta och flesta hemman merendels äro bygda på backar och
höjder vid stränderna af elfvar och sjöar.
3) Jag har förut nämt om ovissheten af rågsäde vid denna tid.
Troligast är, att folket ej vetat deraf; ty då Harald Hårfagers sonbarn, de
namnkunniga Gunnils, söner, huserade i Norge, berättar oss historien, att »der var
en dyr tid; men när Håkan Jarl antagit styrelsen, blef en god årsvaxt, så att
om hösten växte NB. korn ymnigt och om våren skaffade sig folket sädeskorn»>.
Men råg och höstsäde nämnes ej (Sturless. p. 210).
oo) Att Tingvalla denna tid varit stad, är ej annat än en obevislig
gissning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>