Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - III. Om innevånarnes beskaffenhet och lefnadssätt i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon gång händt, hafva sådana varit hjertligen välkomna,
hvilken sed på somliga ställen bibehållit sig intill vår tid).
Om handtverk och slöjder hos våra hedniska förfäder kunna
vi ej göra oss några präktiga begrepp af brist på bevis. Dock
tycks Ake Bondes gästabud gifva dertill någon anledning. Ake
var i stånd att i nog hast få nya väggboningar och nya käril
förgyllda och väl utarbetade till tjenst för en konung, som ej
lär hafva rest utan stort följe och således fordrade sådant både
väl och mycket, och man kan ej förmoda, att han haft tid på
sig att betinga slika saker långväga ?). Såvida nyckeln till
Saxholms slott var förfärdigad i hedendomen, så blir ock den
ett godt bevis, att smideskonsten i denna tid icke legat i
lägervall hos värmländingarne. Något kan man ock sluta af
penningarne, som blifvit funna vid Presthamna i Kihls härad.
Utom allt umgänge med främmande hade de inga
landsvägar eller broar i allmänhet af nöden. Byar emellan fingo de
vägleda sig så godt de kunde. Att ock sjöfarten 1 början var
ringa och usel, bevisar nogsarat den omständigheten, att i
Venern fans ej mer än en enda båt åt hela den trakt, der
Viking Jarl bodde ?); men så kom dock snart segelfarten i gång,
sedan 2 slags folk blefvo boende omkring Venern och sedan
konungarne fingo nödigt att göra sina resor till och ifrån Norge.
Sina döda begrofvo de antingen brända och lagda i krukor,
som nedsattes i deras ättehögar, eller ock lade de dem obrända
i jordhögar eller stenkummel. Förmodligen hafva de på en och
samma tid ömsom brukat bådadera och deruti gjort mera
skillnad på stånd och villkor än på tideräkningen.
Domaresäten hafva de öster om Klara boende haft på
åtskilliga ställen, som vi framdeles få anmärka; men för den
vestra orten var utom allt tvifvel högsta och förnämsta
domplatsen vid Hargene gård ’/2 mil söder om Sifhälla bro, der
Olof Trätälja förmodligen sjelf dömt och der de norska
Jar
1) Folket isynnerhet åt den kanten af norska gränsen har intill vår tid
haft serdeles beröm för gästfrihet, så att de ock räknat för skam att taga
betalning för herberge, tjenster och skjuts, och torde man i den delen ännu knappt
finna bevågnare folk i hela riket.
2) En slags vacker väggbonad bereda de ännu sjelfva isynnerhet i
Jössehärad på både ylle och linne.
3) Det var omkring Trätäljas tid. (Se slägttab. N:o 1 och Torsten
Vikingssons saga.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
