Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - IV. Om höfdingar och andra märkliga män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER OLOF TDÄTÄLJA. 29
3. Arnvid Jarl rådde öfver Värmland i Hårfagers sista
lefnadsår. Förmodligen har han både dömt och uppburit skatten
på konungens och prins Guttorms vägnar, hvilka borde hafva
hälften deraf hvardera. Men denne Arnvid var mycket trög
att sända landtskylderna från sig. I den oreda, som då
uppväxte mellan MHaralds ostyriga söner, hade han snarare trott
sig om att fiska i grumligt vatten och behålla Värmland på sin
lott. Dock gjorde han ingen svårighet vid att utlemna skatten,
då den kräfdes; men han hade ett annat medel att få den
tillbaka. Han lade spejare på Edaskog, der konungens
sändebud skulle resa fram, och det var en stor lycka, om de sluppo
undan med lifvet, sedan allt blifvit dem ifråntaget, som de fört
med sig härifrån, hvilket mera lär hafva bestått i ätande och
nötande varor än i penningar. Till slut ville ingen resa denna
äfventyrliga väg och var det alttid ett tecken till onåd att blifva
i detta ärende hitsänd från Norge. Konung Horald dog och
Arnvid bibehöll sig vid embetet, till dess Håkan Adalstens Fostre
blifvit konung, så att Arnvid förmodligen varit en af Tryggvas
förmyndare. Håkan sände en våghals, Eigil Skalagrim af
TIsland, till Arnvid, hvilken blef väl emottagen och trodde sig vända
med välförrättadt ärende; men han blef icke dess mindre på
hemresan försåtligen angripen. Då blef Arnvids välde ute och
han måste söka sin säkerhet i Sverige, dit han tog med sig
sin son AÅtle, som sedan för nidingsverk och illgerningar blef
drifven i landsflykt derifrån”).
Flera Jarlar och höfdingar öfver hela landet under
föreningstiden med Norge har jag ej funnit och få vi nöja oss
med dessa, då tideböckerna förtegat de öfriga. Öster om Klara
lär landet, som sagdt är, hafva haft lagmän och fogdar
tillsammans med Vestergöthtand och Nerike, hvilka således
egentligen höra till dessa landskapers historia.
Andra märkliga män.
Jette i Stensrud i Fryksdalen omtalas än i dag mycket
och torde vara samma man som den Sten af Venern, hvilken
var med i Bråvalla slag och har kanske gifvit Stensrud namn ”).
1) Lagerbring S. H. p. 337.
2) Profess. A. Celsius in Diss. de Verendia statuerar ex Torfeo, att
Bråvalla slag stått vid A. C. 735.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
