Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - IV. Om höfdingar och andra märkliga män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 HEDNA-TIDEHVARFVET
Han skall hafva varit ganska stark, så att ock en lättrogen
efterverld skrifvit på hans räkning, att han kastat en stor sten
från sitt land i vester till Jättekärnslandet i öster öfver sjön
Rottnen, då han varit. vred på en qvinna Gö (Gyda) i
Jättekärn, hvilken dock ej varit mindre rask, än att hon sändt
honom en lika gåfva tillbaka !). Sådant skrock finnes på flera
ställen i Värmland ?). Det bevisar intet mer än att någon gång
1 verlden der bott elt stort och starkt folkslag.
Thori Jotun (Thore Jätte) af Werma har tvifvelsutan. varit
en ansenlig och märkvärdig man i sin tid här i landet, emedan
han hade den äran att hysa kungliga personer. Raumer kom
en julhelg till honom i gästabud och han hade en dotter,
Bergdisa, som ej var blyg för främmande. Raumer. anstod henne
väl och huru de lekte tillsammans i julhalmen, så fick hon en
kärlekspant af honom, som länge bibehöll hans minne. <Eljes
egde Thori Jotun äfven en son, som efter honom bodde i
Värmland, kallad Bergfinn, hvilken troligen anlagt sin bostad i Bergja
ej långt från Lysa elf 2 mil S. om Thorsby invid Fryken.
Det synes ej olikt, att stenkumlen vid Frykens strand emellan
Thorsby och Bergja tjent till lägerstäder för Thori Jotun och
hans slägt, och att således dessa nämda i sin tid passerat för
Fryksdals herrskaper.
Raumer har icke varit mindre märklig på sin ort än
Thori Jotun på sin. Jag finner anledning att anföra honom i
Värmland vid Trätäljas tid, fast andra velat göra honom flera
hundratal äldre ?). Om än det mesta, som angår hans ålder,
består i misstag och gissningar, så är dock otvifvelaktigt, att
han en julhelg kom till Thori Jotun af Verma och vann der
sådant tycke hos hans dotter, Bergdisa, att hon en tid. derefter
1) Om denna qvinna finnas eljest många andra berättelser. Stenarne
uppvisas ännu och lär fabeln blifvit tagen deraf, att naturen ställt dem så jemnt
emot hvarandra, och att de äro något olika de andra stenarne, nästan som
Bautastenar. De hafva blifvit. mig visade af Herr Comministern Math. Brand.
”) I Bjurkärn å ömse sidor om Ullvettern, af hvilka den vestra kallas
Ristestenen; i Visnum emellan Blaxmo och Backa; i Gunnarskog på
Tobohlsskogen; i Ekshärad emellan Hökeberget och Aurena; i Frykerud emellan
Eskebolsberget och Karsbols kulle; vid Gillberga emellan begge stenkumlen
öfver elfven — och oändligen flera. Dewua öfvertygar oss, att våra förfäder icke
varit mindre lättrogna än en del af våra samtida, om deri kan gifvas någon tröst.
?) Detta kommer deraf, att han i Fundin Noregur nämnes för
skandinaviska höfdingens, Thore Snärson, sonson, men huru det träffar in. Se
Tab. N:o 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
