Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - V. Om krig i eller vid Värmland i detta tidehvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER OLOF TRÄTÅLJA’ 63
ännu lefvande och körde dem hem till sin by. Sedan de blifvit
läkta af sina sår, satte de båda sitt nöje i att hämnas på
Jokull och voro vid alla tillfällen honom till besvär ’); men
detta hör ej hit. Såvida Sturlessons ättartal om Alfheims konungar
och Torsten Vikingssons i hans saga äro riktiga, så har detta
tilldragit sig i Olof Trätäljas tid ?).
2) Tvenne konungar af namn Halding höllo ett slag med
konung Olof af Gardum, den jag håller för Olof af Gaulum
eller Trätälja af Gillberga ?). Detta skedde äfven på Venerns
is. Haldingarnes landtvärnsman, Helge den Fräkne, blef väl
slagen i striden, men Olof fick icke dess mindre ett stort
nederlag. Dock hade han i sin hop en mäktig och namnkunnig
kämpe vid namn Hromunder Gripsson, som sedan slog båda
Haldingarne och sålunda tog hämd för Olofs nederlag. Af
denne Hromunder skall Ramundaboda hafva sitt namn "),
äfvensom man håller före, att han ligger begrafven på Ramholmarne
i Ölme härad.
3) Gunde var en höfding öfver Telemark i Norge i Harald
Hildetands tid, hvilken med sin son Grim lade sig på den
vanliga och den tiden hederliga adliga öfningen att röfva och
plundra folk. Detta skedde på Edaskog, der de nykomna
Göthes-härads innebyggare förmodligen hade något, som lyste
svultna gäster i ögonen. Men den norske prinsen Olof
Sigurdsson, som ville bana väg till Olof Trätäljas och hans dotters
högaktning, fann här både tillfälle att visa sin tapperhet och
att för första gången göra Värmlandskonungen sig förbunden.
Edaskog var på den tiden stor på både Solöars och
Värmlandssidan och ganska mörk med djupa dalar, så att han var ett
tienligt ställe för sådant folk som Grim och Gunde. Men Olof
uppsökte dem med hela sitt följe och gaf derin sin förtjenta lön.
Han drog efter dem öfver en stor elf, som hade en stark
1) Läs flerstädes i Torsten Vikingssons saga.
2?) Se Tab. N:o 1.
3) Efter värmländingarnes dialekt är icke ovanligt, att bokstäfverna I och
rd blandas om hvarandra, så att i st. f. hård säger man håll; jord jolu; bord
bohl m. m.; så kunde ock en okunnig historieskrifvare några hundra år efteråt
af Gaulum göra Gardom, hvilket sista våra bönder ej gerna skulle uttala
annorlunda än Gahlom.
1 (Lagerbr. p. 335. Öster i Värmland är en allmän berättelse, att på
en tid lefvat 3 märkliga män. Sibbe på Sibberön, Saxe på Saxholm och
Ramund på Ramholmarne. Vi få framdeles se, huru detta träffar in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
