Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet före Digerdöden - I. Om landets verldsliga styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 PÅFVISKA TIDEHVARFVET
år. Åtminstone blir svårt att bevisa motsatsen !). Men här
dömdes dock efter landets egen lag, såsom vi redan nämt;
och till sin andliga styrelse kom det under Skara, så snart der
insattes biskopar.
Efterhand har den östra delen, hvilken förut varit ansedd
såsom Värmlands skog, blifvit söndrad från Nerike och med det
gamla Värmland införlifvad under namn af Oster-Sysslet ?), då
hela den vestra delen eller Olof Trätäljas konungarike blef
kalladt Vester-Sysslet.
Olof Heliges knot angående Värmland kom aldrig att
bestå i annat än ord, utan förblef det vid den gränsskillnad,
som han en gång med Skötkonung öfverenskommit och faststält
östan från Edaskog ?), och hans efterträdare i Norge fingo nog
att försvara det de hade, utan att skaffa sig mera besvär
med några gamla ovissa fordringar, allt intill konung Magnus
Barfots tid.
Han påstod, att konung Inge i Sverige skulle efter gammal
häfd till honom afstå Dahlsland och något mer i nordvest af
Värmland; men det blef i godo bilagdt genom ett giftermål.
Norska konungen fick den svenskas dotter Margaretha Fridkulla
till äkta.
Ifrån den tiden lydde Värmland allt framgent under de
svenska konungarne merendels omedelbart och styrdes genom
deras höfdingar eller landtvärnsmän och lagmän, antingen de då
1 början bodde hemma 1 landet eller troligast i Vestergöthland
på Axevalla och Lödese, som torde gifvit anledning till östra
och vestra Sysslet.
Emellertid fick icke landet alltid vara orubbadt och fritt
för fiendtliga besök. När konung Stenkil vid år 1066 gaf den
norska Jarlen Håkan Ifvarsson Värmland till förläning och frihet
att med sitt krigsfolk draga öfver Vestergöthland, kan man ej
förmoda, att folket på någon tid fått bo i särdeles lugn och
1) En Germicke är utgifven för höfding i Värmland i Olof Skötkonungs
tid; men jag kan så mycket mindre sätta honom på det stället, som vårt
Värmland och Smålands Värensland blifvit hos de gamla så ofta blandade om
hvarandra och Ge»rmickes son, Gunnar Gröffa, som lät döda S. Sigfrids
systersöner, bodde i Värensland, och var der en mäktig man, men förmodligen aldrig
sett Värmland.
?) Vi finna likväl ännu längre fram i nästa tidehvarf, att Sysslen kallades
Tridungar och hvartdera hade sin egen häradshöfding.
3) Sturless. 1. ce. p. 636.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
