Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet före Digerdöden - II. Om folkets omvändelse till christendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE DIGERDÖDEN. 111
våld och otidighet till sin egen undergång uppretat en enfaldig
allmoge, så förstod Adelvard att med mera foglighet gripa
sig an sitt viktiga och dyra verk.
Utom det han af naturen icke var grym: en stor egenskap
vid sådana förhållanden, skall han ock hafva haft den
förmånen att kunna göra underverk. När stark torka inföll, skall
han genom sina böner hafva skaffat tillräckligt regn och när
åter regn öfverflödade, förmådde han, att det blef solsken och
torka. Många hafva ansett det för en munkdikt, men andra
hafva trott sig kunna antaga det för sanning, utan att
förolämpa Guds majestät. Huru det nu är: då man säkert vet,
att han med dygder och fromhet i lära och lefverne förelyste
folket, kan man lätt sluta, att han icke haft svårighet i
omvändelseverket uträtta så mycket, som kunde falla på en
menniskas lott.
Men han fick icke alltid vara i Värmland. Konung Harald
Hårdråde bad honom att i samma ärende göra en resa till
Norge, och när han kom tillbaks derifrån, vistades han i
Göthaland till sin död, som timade vid 1063.
Kort derpå var det, som Håkan Jarl fick förläning i
Värmland. Han använde mycken flit att befordra christendomen,
men hade den dygden att låta folket ega sin samvetsfrihet och
drog derigenom både christna och hedningar på sin sida, att
först vestgöthar och värmländingar och derpå hela riket valde
honom till sin konung efter Stenkils död under namn af
Håkan Röde.
Således har efterhand christendomen mer och mer rotat
sig i Värmland, ty i en hast kunde det icke ske; och kyrkor
blefvo bygda.i samma mån, som skolan i Husaby kunde förse
dem med dugliga lärare. Isynnerhet berömmes Erik Helige,
att han under sin regering från 1156 till 1161 uppbygde
mångfaldiga små gråstenskyrkor i riket, hvarvid Värmland nog ej
blifvit förgätet, och knappt var någon kyrka eller kloster i riket,
på hvilket ej Magnus Ladulås bevisade sin mildhet och rikligen
begåfvade ").
Man är och blir oviss, om i denna tid någon gång varit
tänkt på undervisningsverk och skola inom Värmland. Nog
’) Joh. Magn. p. 5062.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
