Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet före Digerdöden - V. Om krig i detta tidehvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE DIGERDÖDEN. 129
Värmland och Dahl, som i dessa kände sina egna
infödingar, hade förmodligen varit mera nöjda, om de aldrig varit
till och deras namn fått intet rum i tideböckerna. När deras
höfding fallit, hade de bordt begifva sig hvar till sitt i ro,
isynnerhet som de voro ett lejdt folk och låtit bruka sig för en
främmandes räkning mot utländsk makt. Men det smakade
dem utan tvifvel bäst att få äta, der andra kokat, utan att
hafva mera besvär för födan. Kläder se vi, att de icke varit
mycket måna om, der de ej kunde anskaffa några med plundring.
Hela flocken gaf sig tillbaks inom svenska gränsen till
Värmland och Dahl och förde med sig det öde för de fattiga
undersåtarne, som man måste vidkännas, då krigsfolk ligger i
andet, som ofta skonar hvarken vän eller fiende, då de halva
anförare; men så mycket värre dessa hade ingen.
Östen Mejla hade ett syskonbarn i lifvet, Sverre
Sigurdsson, som länge varit utomlands fördold, men blef nu mera
uppenbar och vistades stundom hos sin svåger, lagman
Folkvider, i Värmland. Honom uppsökte Björkebenerne och
begärde till anförare, sedan Birger Jarl på deras begäran hade
nekat dem någon af sina söner; men i åtanke på deras förra
släta framgång och Östens öde afslog Sverre deras tillbud, huru
stor lust han än hade att störta konung Magnus och dertill
behöfde krigsfolk. Ändtligen antog han dem, sedan Folkvider
lofvat honom mera säkra och beständiga trupper. Efter många
tåg längs och tvertöfver gränsen inom och utom Norge kom
det ändtligen till ett sjöslag 1184, der Magnus efter tappert
motstånd blef slagen, och Sverre kom i full besittning af norska
thronen, sedan Sigurd och Inge Magnisöner samt brodern Orm
Erlingsson stupat för hans vapen.
Ifrån den tiden har Björkenernes namn försvunnit ur
Värmlands historia, sedan de visat sig på skådeplatsen vid 10, 12
år, och Värmland var med samma lyckligt att få fred. Men i
Norge voro de qvar åtminstone till namnet i konung Håkan
Håkanssons tid och voro ofta nyttiga nog.
4. Ribbungekriget I223 etc.
Under Erik Läspes svaga regering blef ett nytt buller i
Värmland af samma grund och på lika sätt som det förra.
Håkan Håkansson hade blifvit konung i Norge, men med många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
