Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 PÅFVISKA TIDEHVARFVET
eo
altaret ’). Så mycket är visst, att här varit en förgyld kalk,
som ingen guldsmed kunnat känna metallen uti”).
Lurö kloster var till i hela detta tidehvarf. Alla gamla
berättelser derom innehålla, att der varit både munkar och
nunnor, men af hvad orden är ingen viss kunskap om.
Landsfolket häromkring har intill vår tid brukat en slags melodi
på sina visor, som nunnorna skola betjent sig af?), och
munkkällan behåller ännu namnet efter munkar”). På 1460-talet
gjorde biskop Johannes Marquardi i Skara ett byte med abboten
Arvid i Varnhem om klostret, som då kallades Ludra i
Värmland och tillhörde Varnhem, hvaraf man skäligt kan sluta, att
Lurö munkar från början varit en utflyttning från Varnhem af
Bernhardiner-orden ”). Biskopen gaf Lundöy socken vid Skara
till klostret och fick Ludra i stället till Domkyrkan ’). Detta
stadfästade Sten Sture 1501. I kon. Gustafs tid förstördes
klostret, som synes icke hafva varit af serdeles betydelse och,
om det hade haft något eller några gods under sig, tillföllo de
kronan.
KK k
1, Anon. 1683 och prost Spak 1. c. |
2) (Id. 1. ec.) Öfverceremonimästaren Sparfvenfeldt tillbytte sig denna
emot en större silfverkalk Han skall sedan hafva kommit till S. Maria i
Stockholm. Ett kors af lika slags metall skall förliden höst vara funnet i Skåne
ej långt från Engelholm.
3) Pr. Spak 1. ce.
2) Denna källa var uthuggen i ett berg lik en hvälfd bakugn öppen på
båda sidor, så att man kunde krypa derigenom öfver en handsbredd vatten.
Hon var en verklig inkomst för klosterfolket; ty då sjöfarande ville hafva vind
skulle de alltid krypa derigenom och offra, hvilken vidskepelse länge varit till,
sedan ingen munk var qvar.
5) Det torde icke vara så orätt påfunnet, då man antagit, att Vestgötha
Varnhem, Värmlands Varnmnmum och Smålands Värnamo hafva sina namn af
S. Bernhardo, Bernhardshem, Bernhardsmo, som sedan blifvit ändradt efter
landsorternas talesätt. Men hvar skall man då göra af Varinernas hem i
Värmland?
") Detta fins i en Disputation de Monasterio Varnhem. Biskopen:
tillbytte sig då äfven Årås klostergods och kanske mera i Värmland, emedan
Lurö och Årås ej lära ensamma kunnat| svara i värde emot Lundby. Lurö
kloster var bygdt af sten på ett berg 19 steg långt i öster och vester. hvilken
längd var afdelad i 3 rum hvardera 6 alnar; men det af dessa, som låg längst
i vester, var äter på bredden klufvet i 2:ne, af hvilka det ena förmodligen
utgjorde kök. Till. mellanrummet gick man in genom en liten förstuga från norr.
Hela husets bredd var 8 steg, så att de arma munkar och nunnor varit
verkligen trångbodda, om de dertill hafva haft Värmlands skolbarn att hysa, hvilka
omöjligen kunde springa hem om qvällarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
