Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - I. Om landets styrelse samt folkets tillstånd och beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 249
seglation och köpslagan i Väszehärads, Ylmehärads och Vernam
(Varnums) hamnar !).
När smör och spanmål, deras vanliga utskylder, år 1558
hade kommit i ett sådant vanpris, att utländingen ej ville gifva
mycket öfver hälften af värdet, och det således blef en
nödvändighet att antingen sälja sig till skada eller frakta sin skatt
en lång väg till Elfsborg, gaf konungen dem af egen nådig vilja
utan deras ringaste ansökan tillstånd att lösa kronans skatt
med penningar, hemställande till deras eget godtfinnande, om
de ville gifva 18 öre för ett pund smör och 4 mark för en
tunna spanmål, hvarvid fogden anbefaldes att skickligen och
fogligen med allmogen handla.
Högstbemälde konung lät icke heller enskilda personer
sakna sin höga omvårdnad. När det en gång hände, att
fogden af egensinnighet dref en bonde trån sitt hemman Berg?),
och satte en annan i stället, som gifvit fogden en oxe i mutor,
gick det konungen så till sinnes, att han strax befalde fogden
insätta den förra bonden på hemmanet, der han för ingenting
kunde vita honom, jemte hotelse af allvarsam näpst, om något
slikt skulle vidare spörjas ?). En lika resolution fick
Aspeslägtens stamfader, Jon Hansson, om sitt hemman, Byjurbäcken,
1551.
Man skulle vid första påseendet undra, att denna stora
konung icke var omtänkt att förse denna vidlyftiga landsort
med någon ordentlig köpstad; men vigtigare bekymmer och
angelägnare göromål hindrade honom väl härifrån. Utomdess var
sådant ej så högt nödigt i en tid, då hbergslagsrörelsen ej hunnit
till någon höjd, sjelfva åkerbruket var fattigt på arbetare, våra
tiders förnämsta behofver ännu till större delen voro obekanta,
och landet inom sig sjelf egde nog victualier (matvaror) och
spanmål att aflåta till utländska orter”).
Det är väl icke utan, att k. Gustaf flera gånger eftersåg
!’) Kon. Gustafs previl. för Lidköping. Leckö die Blasit 1532.
2) I Värmland äro så många hemman med detta namn, att jag ej vet,
hvar detta Berg ligger.
3. Dessa båda bref har jag in originali fått af herr kyrkoh. Elfsten och
finnas de i Arch. Wermel. |
4) Se konungens bref till Olof Stake 1558. Af denna omständighet
kunde blifva en vidlyftig dispyt antingen städer mera gagnat eller skadat
Värmland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
