Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - I. Om landets styrelse samt folkets tillstånd och beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 -LUTHERSKA TIDEHVARFVET
eller lät efterse tillståndet i Värmland, men isynnerhet hafva
två verldsliga och en andlig räfst blifvit bekanta. Om den
andliga få vi framdeles tala.
De andra skedde 1523 och 1558 om sommaren. Då
förrättades jordransakningar, klagomål afgjordes, förordningar
stiftades till landets allmänna och enskilda fromma.
Den förra var hufvudsakligen en vapensyn, der friborna
och frälsemän skulle infinna sig med häst och harnesk, om de
ville njuta förfäders friheter till godo ’) Den förrättades
egentligen af lagmannen, Nils Olsson Vinge, och fogden, som dock
förmodligen haft någon krigsöfverste med sig.
Den senare var en konungsräfst, efter hvilken finnas ännu
många domar och resolutioner. Den förrättades af R. RK.
Svante Sture till Vestervik, Olof Persson till Kåhltorp, Mats
Kagg till Bronäs och Hans Torstensson till Lunda.
Till rikets krigsmakt voro nu bönderna sjelfskrifna soldater.
Adeln och de förmögnare bönderna gjorde rusttjenst emot vissa
friheter för sina hemman, som dock försvunno, så snart man
ej kunde hålla häst, och presterna underhöllo på sina gårdar
borgelägsknektar, som varade under hela k. Gustafs tid.
Till landets hushållning bidrog k. Gustaf allt, hvad han
förmådde på en så aflägsen ort, inom hvars gränser man icke
med visshet kan säga, om han sjelf mer än en gång varit.
Han förnyade bergslagens previlegier 1527 och försåg dem med
skickliga män både till undervisning och uppmuntran. På
jordransakningarne lät han utom allt annat utsyna strömmar till
vattenverk äfven utom bergelagen ”). Fruktträd tog han ock i
hägn, fast han dermed lär så mycket mindre uträttat, som 74
år efter hans död ännu fans knappt mer än en trädgård af
värde i hela landet ?).
Handel och rörelse voro på visst sätt mer betydliga i
Värmland i denna konungs, än den stundom varit i vår tid.
Åtminstone var ingen så allmän klagan öfver hunger och allt
elände, som den förer med sig. Detta bevisar jag icke allenast
1) Sädana voro adelns besvär i den tiden, och andra säterier funnos.
icke, än de som höllo häst och karl. Deraf har kommit, att så många gärdar
äter blifvit k,rono, sedan barnen antingen blifvit fattigare än föräldrarne, eller
ock ej frågat efter att lysa i frälse.
2?) E. g. Skogaelfren i Visnum (se dess dombok 1685).
2 Vismenu Encom. Wermel. 1637.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
