Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - I. Om landets styrelse samt folkets tillstånd och beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2592 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
konung Gustaf i sin lifstid icke hann att uträtta till dess
uppodling och tillväxt, dertill hade försynen utsett hans yngsta, men
likväl största son, prins Carl”).
Det blifver ingen vidare tvist ibland de lärda, att ju k.
Gustaf med alla sina stora egenskaper begick ett statsfel, då
han delade riket mellan sina söner. Åtminstone är det en känd
sanning, alt deraf tillväxte flera oredor, som på många år ej
stodo att bota. Men om jag enskildt får tala för Värmland,
vågar jag påstå, att den landsändan sent eller aldrig blifvit
hvad den är och sällan gjort riket den båtnad, som sedan
skett och ännu sker, om konungen vid arfsdelningen icke
anstaltat som skedde.
Han upprättade ett testamente. det ständerna biföllo och
samtyckte den 1 juli 1560. I anledning deraf skulle äldsta
sonen, Erik, blifva konung; Johan fick Finland; Magnus
Östergöthland, Dahl, Vassbo och Valla härader och Carl
Södermanland, Nerike och Värmland till hertigdöme, "att nyttja och bruka
på samma sätt som konungen på kronans vägnar dem sjelf
innehaft till alla deras underliggande land, folk, frälse och
ofrälse, andliga och verldsliga, med all slags uppbörd, skatter,
afrader, räntor, tull, sakören, så ock alla konungens och kronans
tillhörigheter till lands och sjös, fisken och vattenverk, skogar
och marker, funna och ofunna bergverk ”)".
K k
sk
Konung Gustaf lemnade strax derpå genom döden den
jordiska kronan den 29 Sept. 1560 och prins Carl borde
tillträda sitt hertigdöme; men han var ej då mer än 10 år gammal,
och den kongl. regeringen antog sig dess styrelse till hans
mognare ålder, fast han snart var den sjelt bättre vuxen.
Emellertid gaf k. Erik XIV den 7 Febr. 1561 Värmlands
presterskap förskoning för de borgelägsknektar, som de varit
vana att hålla på sina gårdar, men voro dem till stor tunga
och besvär vid deras embeten; och deremot skulle presterna
årligen vid Olofsmessan aflemna i köping 30 oxar”).
1) Peringsköld.
?) v. Stjernmans Riksd. och möt. beslut.
) Origtnal-brefvet fins i Kihls moderkyrka; afskrift i Arch. Wermel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
