Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - I. Om landets styrelse samt folkets tillstånd och beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pe
FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 251
af konungens bref till innevånarne i Dahl och Värmland 1555!),
deri de anbefallas "att icke sälja hästar. oxar eller fetalier ur
riket till främmande land, utan hellre hjelpa dem i Upland och
Finland, efter de nu derpå ledo stor nöd", utan ock af det
redan (sid. 249 not ’) nämda konungens bref till Olof Stake
1558, hvari konungen beklagar, att allmogen fick för litet för
smör och spanmål af utländingen. Sådan klagan har ingen
behöft föra i vår tid; men tvertom har utländingen med ränta
tagit sitt igen. Jag kan ännu lägga härtill, att i denna tid
hände, det Vadsbo och Valla och kanske flera härader i
Vestergöthland stundom köpte spanmål i Värmland ”); utorn hvilkas
biträde våra landtmän i senare tider ofta fått svälta värre än
som skett.
Dessutom finnes, att värmländingarne denna tid haft
afsättning på utrikes orter med andra varor, isynnerhet präkliga
och rara skinn, såsom loar, svarta räfvar och svarta mårdar,
dem dock konungen 1551 genom bref till stålh. R. R. Gust.
Stenbock nödgades till utförsel förbjuda ?). Elgar var lofligt att
fälla, och atl de denna tid funnits till myckenhet, derom vittna
många ännu till våra dagar synliga elggropar.
Hemmanen hade nu mest blifvit krono. Med häst och
ryttare kunde man göra dem till frälse, men det gick mycket
ojemnt till. Emellertid voro i denna konungs tid icke så många,
som de sedan blifvit, och ehuru då i allmänhet vida större än
nu, voro dock dess åboar få. hvilka dock alla mådde väl. Då
kunde 2, 3, 4 till 5 silta behäållna, der sedan sig inträngt 10,
20 ja 30 mest uslingar, af hvilka ofta ingen kan hjelpa annan,
när fogde eller länsman kommer med restlängd ’”).
Oaktadt allt detta låg ändå Värmland ännu både andligt
och verldsligt i: sitt ämne och sin linda; men hvad den store
1) Gripsbolm den 11 Juni. Jag eger originalet äfven af herr kyrkoh.
EFlfsten.
2, Kyrkoh. Gyllenii grafskrift öfver superint. Sven Elfdalius 1641
original.
8) Den 7 Mars af Gripsholm. ’ Samma dag afgick ock konungens bref
till Har. Lake och Söffrin Småsvänn, att ej tillstädja borgare bortköpa de
bästa skinnvaror i Värmland (v. Stjerwm. Riksd. beslut)
4) Jag får framdeles nämna, huruvida hemmansklyfningar varit Värmland
skadliga eller icke; ’men att de i kon. Gustafs tid äfven varit vanliga i
Värmland och icke alltid till bästa gagn, synes af konungens allmänna placat den 19
April 1555 om allmogens fattigdom och hemmansklyfning (1. c..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
