Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - II. Om reformationen och gudstjensten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 261
icke så göra menniskor till viljes, att de åsamkade sig Guds
grymma vrede, hvarför de borde taga Guds ord och dessa
förtryckta i försvar. Ville de ock icke hjelpa dem, så lefde de
i säkert hopp, att aldrig Gud skulle öfvergifva dem, men liturgien
och påfviska villfarelsen antogo de heller aldrig, så länge de
lefde." |
Längre fram vid hert. Carls lefvernesbeskrifning skola vi
finna, att han ej långt derefter kom i fullkomligt förtroende
med sin broder, konungen, hvilken snart derpå dog 1592, och
Värmland var mest genom hertigens ståndaktigket så lyckligt,
att liturgien aldrig blef hvarken läst eller sjungen i dess kyrkor.
+ +
+
Till att så mycket mera kunna bibehålla den evangeliska
läran i dess renhet emot alla tillgrepp af liturgiens medhållare,
lät hertigen redan år 1573 utgå befallning till presterskapet i
hela hertigdömet, att de skulle fira en böndag i hvarje vecka,
då ingen borde hålla sig undan förfallolös, utan att behörigen
plikta. Dessutom borde hvar ordentlig helgdag hållas tre
ordentliga predikningar i städerna !). Hertigen var nogsamt
öfvertygad, att hans presterskap skulle intet inblanda af liturgiens
villfarelser utan hans vetskap.
Men ännu säkrare mått och steg fann Herren sig nödgad
taga, sedan konungen med mera allvar började väcka frågan
om liturgiens antagande i hertigdömet. "Såsom detta var ett
mål, som efter kon. Gustafs testamente hörde hvarken konungen
eller honom till, ville han hänskjuta det till sitt presterskap".
Han sammankallade dem derför 1586 till Örebro, der de i hans
närvaro och med hans underskrift den 27 Maj upprättade till
lutherska lärans försvar och bestånd de namnkunniga
Articuli Örebrogienses ”):
tDet skulle åligga presterskapet att undervisa, rätta och
förmana, om någon in- eller utländsk funnes inom hertigdömet,
som vågade försmäda, Jasta och bespotta den christliga läran
1) von Dalins Sv. R. H., P. III, B. 2, C. XIII & 4.
2) Dessa finnas i v. Stjernm. Riksd. och möt. beslut p. 360 m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
