Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 351
ställen hade man varit van att vräka timret, men nu blef
dubbel vräkning förbjuden."
Vid 1752 års riksdag klagade allmogen i Nordmarks,
Fryksdals, Elfdals, Gillbergs och Jösse härader, att de ej i en
tid, då alla deras behofver så ansenligt stego i pris, kunde
hafva sin utkomst med ofvannämda 1729 års tara så mycket
mindre, som de handlande brukade utländskt mått, drygare än
det svenska !). De fingo då tillstånd att föra sitt timmer, till
hvilken inrikes stad, de helst funno sig vid, och sälja det till
hvilken borgare, som bäst betalar”). Mätningen borde ske
efter svensk aln och mått”).
Men hågen att vinna har gjort, att bönderna stundom
förglömt sjelfva Marstrand och sålt timmer till Norge, särdeles
der vattendragen ligga så till, att de med mera beqvämlighet
kunna skaffa det dit, än inom riket”). Det har någon kanske
vältänkande nog vågat uppgifva ett förslag”), "om ej lagen vid
Mangskogs och Brunskogs timmer går genom Vermelen till Borgvik och
Slottsbron; Fryksdalstimret går genom Fryken åt Norselfen; men Elfdals genom
Klara elf till Carlstad.
Der östanför sker ingen timmerflottning till Venern.
1) De begärde 7 daler s:mt för det största slaget och det öfriga i
proportion: men on: berättelsen eger grund, skola de hafva fått 4 gånger mera för
del de kunnat praktisera till Norge. 1671 kostade 1 tolft timmer i Grums
härad 16 öre s:mt och samma är i Jösse härad 1 tolft behållna och gillade
master 27 daler k:mt. Kanske sådana träd numer knappt stå till fångs och om
ett sådant träd behöfver 2 till 300 är att mogna, tycks det med sin växt
förtjena ganska litet om äret. Sal. Arch. v. Linne i sin vestgötharesa (p. 240)
förespådde, att barnbarn skulle få sjunga bittra klagovisor för allt det timmer,
som utflottas i Värmland; men det torde så snart blifva efterkommandes nytta,
när det en gång blir slut; ty man har exempel i de härader, som redan hunnit
göra sig rena för sågtimmer, att allmogen lagt sig mera på åkerbruket, som
visserligen i längden lönar sig bättre.
?) För redighets skull i handel och förlag skulle ingen af andra städers
borgerskap få gifva allmogen förlag eller drifva handel med dem om timmer
eller hålla betjenter hos dem att draga försorg om flottningen, utan hvar och
en blifve i det distrikt han är previligierad och ingen göre annan förfång.
3) Palmsk. M. S. omtalar det Kungl. Maj:t (utan tvifvel Carl XI) gillat
längden" på hvar block till 6 alnar och tjockleken 6 qvarter, men att
Göteborgarne sedan började vräka dem, påstående tjockleken till 6’/2 qvarter; det var
i den tiden. |
1) Nordvest i Dalby går Afundsåsjön genom en å till sjöarne Borangen
och Dypen; vidare genom Medskogs elf till sjön Värmynden och ån Flisan i
i Norge; der möter ett annat vatten från norr ur Basjön längs gränsen genom
Halsjön till Flisan och Glomman och äfven ett annat ur de svenska
Kroksjöarne; men der är ingen flottningsled till Sverige, utan skulle hvarje tolft
kosta öfver !/s riksdaler och kanske en del dubbelt att föra öfver land till Klara elf.
5 Carlstads Veckotidning N:o 4, 174.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
