Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
slika fall kunde mildras och om ej riket hade mera gagn af
en hög tull, om timret sparsamt fick säljas till Norge, än att
det antingen genom svedjande eller skogseldar skall förtäras
eller ock ruttna bort, eller förderfvas, sedan det är nedhugget"”?
vid hvilka alla omständigheter städerna intet vinna, men
allmogen i en ort, om: hvilken högstsal. k. Carl XI måste
medgifva och vi ännu besanna: åker och äng är der ingen ”?), till
all sin timliga välfärd går förlorad.
Detta är sagdt om FElfdals härad ”), hvarest 1760 en
ansenlig myckenhet timmer confiskerades (= beslagtogs) och
tilllika gjordes onyttigt; äfvenså skedde 1774 med 1,100 samt
1777 med 1,002 tolfter 2), hvilka likaledes blefvo afkappadö
och de norskas dam vid Medskogen uppbränd ’?).
sk x
>
Tjärbränneri kunde vara ett af vår allmoges lättaste och
tillika säkraste näringsfång, om det blef rätt handhafdt; men
deruti brister mycket, ja, snart sagdt, allt. Jag har icke mer
än en gång ”) funnit, att det någonsin varit påtänkt utom
husbehof, förrän i kon. Fredriks tid.
Då utgaf den om Värmlands allmoges välstånd så ömsinta
och nitiska landshöfdingen, Bar. Ribbing, af eget bevåg den
24 Sept. 1734 till konungen förslag om tjärbränneriers
inrät
1) KK. M. nad. resol. för Elfdalen 1680.
?) De andra 4 gränshäraderna: Nordmarks, Jösse, Gillbergs och
Fryksdals anhöllo i underdånighet vid 1734 års riksdag att enligt K. M. resol. den
12 Juli 1720 å enskilda hemmans skogar med mätta och beskedlighet under
kronobetjeningens inseende få hugga timmerskog, hvilket nu genom en uppläst
jägeribetjeningens publication skulle vara dem förbjudet, och att de inom 3 mils
bredd från gränsen skulle få fritt hugga svedjeland: men K. M. kunde ej lemna
dem friare disposition ofver sina skogar, än dem efter förra förordningar
förunnadt är (AK. M. nad. resol. för bemälda härader den 10 Jan. 1735).
") Orsaken, hvarför bönderna fält dessa, skall hafva varit, att de i Norge
skulle få till 3!/+ riksd. eller 69 daier k:mt tolften i st. f. 12 5 15 dal. k:mt i
Klara elf (Carlstads veckotidn. N:o 4, 1774".
?) Carlstads veckotidn. N:o 20 och 30, 1777.
”) En borgare i Carlstad, Olof Elofsson, hade vid Ström och Byelfven
anlagt ett s. k. beckbruk, men det är ovisst, huru länge och huru långt han
dref det; ty sedan en köpmansenka från Göteborg 1665 tog inteckning och
nppbud deri för 200 riksdalers skuld, fins ingen underrättelse mera derom ( Näs
härads dombok).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
