Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
1’/2 skeppund; om vintern åter, att deras slädar icke äro
rätt gjorda !).
9. Fiske underhåller till stor del många hushåll i
Värmland, men kunde göra det med mångfaldiga flera. Här fins
sällan någon gård, som ej eger en fisksjö, men många äfven
till 8 å 10 större och mindre, alla med fisk till mer eller mindre
mån, åtminstone abborre, mört och gäddor, men ock somliga
mycket fiskrika. Jag vill ej tala om Venern, der antagligen
alla ätliga fiskslag finnas, som gifvas i insjöar, när man
undantager röding och ål”). Men de smärre sjöarne hafva ock hvar
för sig ett eller flera slags smaklig fisk ”?).
Skogstjärnarne slå sällan fel, fast gemene man har en
vantro, att det är likaså olyckligt säga någon till, då man går dit,
som att möta qvinnfolk. En del af dessa tjärnar hafva fått
1, En del har att klaga, att de äro för smala i gången och sålunda
alltför mycket uppgröpa vägarne; men det är en påtaglig svårighet, att, efter de
äro med skåkträdet fästade vid skäckerna, slänga de af och an i backknippor
och måtte kosta armstyrka att styra med tunga lass utför branta backar. Detta
skulle kunna hjelpas, om jernlänkar fästades från medan till skäken å ömse
sidor. Eljes vore väl Nerikes malmslädar de bästa till tackjernsforor, om ej
stenig väg så ofta vore här hinderlig.
?) Herr Prem.-ingeniör Mardlius i sin beskrifning till kartan öfver
Venern har uppräknat all slags fisk, som der fins och nämner äfven äl. men
jag måste bekänna, att hurv mycket jag efterspanat denna smakliga fisk, har
jag dock aldrig funnit någon, som träffat honom i de vattendrag, hvilka gå åt
Venern och Vesterhafvet och sålunda ej i Värmland; men väl !/4 mil derifrån
i sjön Elflången öster om Carlsdal och Svartelfven, men den sjön gär genom
Jerleån åt Mälaren och Stockholm. Jag blef storögd, när mig berättades, att
en Jlandtmätare funnit äl i ett kärr vid Gunnarskog, och en skjutskarl ville
förvissa mig, att han fångades vid Immetorpshyttan vid Möckeln, men än har
ingen kunnat visa mig honom inr natura. Den förra har troligast inbillat
bönderna det, då han sett en svart vattenorm, eller ock har han ej sjelf förstått
bättre.
?) Braxen, pankor, id, lax, laxöring, lake, nors, gös, sik, siklöjor, rudor,
asp, sutare, stam, stäfling m. m. Röding fins i Yngen, St. Ullern,
Sundsjön, .ingsjön och många småtjärn vid gränsen. Kräftor, stora och sköna på
somliga ställen, fångas till myckenhet mestadels öfverallt nedanför grad. lat.
59: 35 å 40 m. Nu på några år hafva de börjat flytta sig sjelfva längre norr
i elfvarne, hvarpa fins exempel i Gåsborn i Svartelfven. Ati de ock låta flytta
sig och trifvas åt norden, synes vid Adolfsfors gr. 59: 53 m. och Lysebäck
vid Lysvik gr. 60, der häradshöfding Gunnarsson och comminister Bergius
hafva i sin tid planterat; men kräftorna tilltogo så inom kort, att de på
sistnämda stället nästan alldeles utödt den myckna laxöring, som förut var der.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>