Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 387
sitt namn af den fisk, som antingen fins der ensam eller ock
mest !). Eljes äro alla de stora vattendragen och elfvarne, som
jag i inledningen till boken uppräknat ”), temligen säkra visthus
för sina naboar, såvida de ega tid, eller rätt insigt, eller råd
att hålla sig fiskredskap ?). Men sjelfva tiggaren kan ju
åtminstone meta.
Till bevis att det äfven brister för våra landsmän i konsten
att fiska, är mig berättadt, att tyskarne vid Liljedals glasbruk
tagit så mycken fisk ur Venern, att bönderna på Näset i början
blefvo förhäpna och trodde dem kunna trolla.
På Hammarön torde väl böndernas mesta inkomst bestå
af fiskförsäljning, äfvensom ock allmogen kring Venern
åtminstone intill Mäset kan aflåta något mer eller mindre, mest
gäddor, lake och sik”), men vid de smärre sjöarne kan man
ännu ej räkna på någon betydlig afsättning.
Laxfisket i de större elfvarne är i senare tid köpt från
kronan till enskilda. Vid Dejeforsen i Klara elf är det mest
lönande, hvarifrån hela landet, så många, som med någon
beqvämlighet hinna dit, förses med lax i Juni och Juli månader,
men i de andra elfvarne hafva bruk och hammarverk mycket
skämt detta fiske.
ok
10. Trädgårdsskötsel har väl aldrig varit
värmländingarnes hufvudsak ”). År 1637 kunde man icke göra räkning på
mer än en trädgård i hela landet, förmodligen vid Sandbäcken,
1, Aborrtjärn, Braxentjärn, Gäddetjärn, Laxtjärn, Mörttjärn etc.
2) I Lungsund isynnerhet bjuder folket till att fiska, kan ock något
sälja; men i Bjurkärn, der äfven så godt tillfälle vore i deras vackra sjöar,
har folket ej vid för bergslagsarbete att sköta fisket annorlunda än som bisak.
Men hela detta vattendrag är skönt och nppräknas pag. 8 not ’).
3) Archiator v. Linné i Vestg. resan p. 258 har uppräknat de flesta
slags fiskredskap, hvilka ock alla brukas i Värmland, om ej flera, men det,
som är mycket gängse och gagnande på ena stället, torde knappt vara kändt på
det andra, e. g. Flåtnot i sjöarne Hyn. =
1 Den mycket namnkunniga Am»mnehäradssiken har nu i senare åren
mest om ej alldeles aftagit. Orsaken skall vara, att ett slags löss har lagt sig
i hufvudet på fisken, som dödat och utödt honom.
5) Detta kan man sluta af Ekenäs biskopsgård. En af sin tids
hederligare slägter i landet (Baroner Bromänners stamfäder) innehade gården son
efter far från 1540 till 1693; men der finnes väl ej spår efter ett enda
fruktträd, som på all den tiden varit der.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
