Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 397
vid berget att hålla dem vattenfria 1). Ändtligen fingo
bergsmännen vid hvar grufva tillstånd att med bergmästarens
samråd välja sig en gruffogde ”) och från den tiden har bergslagen
funnit för bättre, att låta vissa grufbrytare bo vid bergen, af
af hvilka de dels efter rotering ”), dels utom rotering köpt
malm ’”).
Enligt åtskilliga höga kungl. förordningar är "hvarjom och
enom, som inom riket bor, in- eller utländing, adel, andlig
och ofrälse tillåtet att malmstreck upptaga och bearbeta, odrifne
både sjelfve och efterkommande, så länge de förmå hålla
grufvan i gång och utgöra till kronan dess tillständiga
rättig
1 En sädan var vid Persberg, som fick 1 pund jern af hvarje
bergsman för halfva året /häradsdomb. 1644). I vår tid kostar en grufdräng eller
piga (ty båda brukas ömsom) 1 städsel 1 5 2 r:d, lön 30 å 33 R:d och dertill
skor, förskinn och handskar, men håller sig maten sjelf. Eljes brukas ock ett
annat löningssätt, då grufdrängen tillsläpper all jernredskap i grufvan, hvilket
kallas beting.
?) Kungl. Maj:ts förordn., hvarefter bergsm. skola sig regulera och
rätta den 21 Febr. 1640 & 2
3) Enligt denna rolering hafva vissa hyttor varit angelagna till hvardera
grufvan under namn af norra bergslaget till Nordmark och östra till
Persberg. Rotering börjades först vid Nordmarken omkr. 1700 på det sätt, att de
till dessa grufvor anslagna hyttor delades i 10 rotar, af hvilka hvardera hade
sina vissa grufbrytare, som borde emot förlag eller contant hälla dem med
tillräcklig malm och dessutom icke afsälja till någon annan. Denna inrättning har
vunnit beröm såsom gagnelig, ehuru den undergått någon förändring, som vi
framdeles vidare få märka; men vid Persbarg kom ingen rotering i stand,
ehuru kungl. bergscollegii bref den 5 Dec. 1701 anbefalde bergmästaren att der
på prof i ett är inrätta rotering, förr än 1759 i Oktober, då 15 rotar här
inrättades, bestående af 23 hyttor i Filipstads, 10 i Carlskoga bergslager samt
Saxhytta, Finnhytta, Bovik och Tröshytta i Vestmanland. Detta är längesedan
afklagadt, hvad malmtägten angår, men bibehålles vid taxeringar af
grufvogenant m. m.
+) Vid Nordmarks grufvor har räkning varit hållen öfver uppfordringen
af malm, gråberg och vatten från 1751, och utgör malmen på 27 ärs tid eller
till 1777 års slut 603,212 tunnor eller 22,340 tunnor för är öfverhufvud. Eljes
hafva grufvorna intet är gifvit under 15 och sällan stigit till 28,000 tunnor.
Ar 1777 var summan 20,223 tunnor. Vid Persbergs grufvror hafva alltifrån
1753 till 78 års början eller 27 år blifvit uppfordrade 696,500 eller arligen
öfverhufvud vid pass 27,S00 tunnor malm. Minst har varit 16,081 tunnor är
1767 och högst 39,505 är 1756. År 1777 stog till 29,508. Ar 1747
gafstorgrufvan ensam 21,400 tunnor, hvilken sedan en tid låg öde, men nu åter med
vinning arbetas genom eld- och luftmaskinens första biträde. Vid Langbans
grufvor, som merendels äro hyttelagets egna, har gruffogden Johan Ynqgström
hållit räkning i 14 är från 1764 till 1778, då der blifvit vunna 69,360 tunnor
eller 4,955 för året. Vid de andra grufvorna hafva gruffogdarne C. G.
Bergenhem för Nordmarken och C. Joh. Sjöstedt för Persberg gifvit mig
underrättelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
