Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404 LUTHERSKA TIDEHVARPVET
bygde vid sina egna hyttor. De voro i början af liten
betydlighet af brist på goda smeder, hvarför ock riksregeringen den
23 Dec. 1636 nödgades förbjuda, "att sådana mera skulle få
uppbyggas inom bergslagen kring Filipstad, Nora och Linde,
och de som i vår bergslag voro uppförda efter 1608 skulle
nedrifvas, undantagande Asphytte fjerding och de i stadens elf".
Sju af de förbjudna blefvo dock åter lösgifna den 23 Febr.
1640, sedan goda smeder voro anskaffade 1). År 1649 den
12 Oktober befalde ännu drottningen sitt bergscollegium
"”afskaffa de små oimporterliga (= ovigtiga) hamrarne inom
bergslagen", men 1659 den 18 Nov. fingo bergsmännen åter
tillstånd, att "vid sina hamrar smida sitt eget jern af egna kol,
dock ingalunda bortarrendera dem”.
Således smiddes på dessa, år 1666, 5,975 skepp:d
stångjern ?). Från den tiden hafva inga nya hamrar blifvit
tillbygda mer än Örlin 1673 med 150 skepp:ds smide. Deremot
hafva några förfallit af sig sjelfva tid efter annan eller efter
bergscollegii domar blifvit utkastade till 700 skepp:ds smide >),
ibland hvilka dock ej räknas Finshytte och Torskebäcks hamrar,
såsom redan ödelagda före 1666; men den 9 Juni 1686
utdömdes 3,400 skepp:ds smide på 14 hamrar af 21 härdar på
en gång ”).
Således qvarblefvo ej flera bergsmanshamrar i Filipstads
bergslag än 8”), som i 1683 och 95 års taxeringar fingo
nästan lika smide, som de haft förut, 1,275 skepp:d, hvilket
dock den 16 Juni 1738 inskränktes till 1,025 skepp:d. Då
1) De voro: Damhytta, Herrhult, Nyhytta, Stöpsjö, Svartsång, Yngshytta
och en obekant, som kallas Sanhytta.
”) Asphytta öfre 400; nedre eller krono 450; Bosjön i Kroppa 75;
Brattfors öfra 400; nedra 400; Damhytta 250; Fogdhytta 400; Gammalkroppa
öfra 300; nedra 100; Herrhult 300; Långbans öfra 300; nedra 250;
Mörtkjärn 150; Nordmarks 200; Nyhytta 50; Filipstads 3 hamrar 700; Saxå 300;
Skarphytta 150; Stöpsjö öfra 200; nedra 200; Svartsång 200; Yngshytta öfra
100; nedra 100. (Bergscoll. relat. 1666.)
3 Nordmarks bergsmän ödelade sjelfva sin hammare 1672 och
Damhytte hammare utdömdes 1680. Vid Yngshytta var den ena nedbruten 1681
och den andra brann upp samma år, äfvensom Nyhytta då utdömdes.
") Asphytta öfra, Brattfors öfra, Fogdhytta, Gammalkroppa nedra,
Herrhult, Långbans öfra, Mörtkjärn, Filipstads 3, Saså 1 härd, Stöpsjö öfra och
nedra, Svartsång 1 härd.
") Asphytta, Bosjö, Gammalkroppa, Långbans, Saxå, Skarphytta,
Svartsångs och Örlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
