Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 405
var likväl redan 1729 Asphyttesmidet flyttadt till Bjurbäcken
och sedan har Örlins 1748 blifvit flyttadt till Saxån samt
Bosjö lades 1738 till Skarphytta ”?).
Vid 1739 års riksdag bönföllo dessa hammares egare i
underdånighet om nya previlegier; men sådant ansågs onödigt,
sedan k. bergscollegium året förut gifvit hvar och en särskild
resolution. = Tillökning i smidet kunde dem ej heller beviljas,
såvida bergscollegium ej funne, att en bergsman icke utan
skada kunde aflåta sitt tackjern, och han egde tillräcklig skog”).
Det jern, som smides vid dessa hamrar, kallas oxjern, hvarom
mera längre fram.
K +
4. Handel och förlag. Allt ifrån äldre tider hade
bergsmännen frihet att om lördagen handla med hvem, som förde
varor till dem (sid. 318), hvilket hert. Carl stadfästade 1573
(sid. 320). Osmundsjernet hade emellertid gått antingen åt
Södertelje, Lödese eller Norge”), innan patroner och bergsmän
anlade egna stångjernshamrar. Då egde bergslagen ännu ingen
köpstad i nejden, men sedan Filipstad blifvit anlagd, började
dess borgerskap att ock förse orten med spanmål och andra
varor, utom det Boråsboar höllo gatubodar i staden ’!).
Torgdagen stod likväl fast, men staden var ännu ej 30
år gammal, när bergslagen fann sig hafva skäl att klaga, att
dervid skedde underslef.
R. R. presidenten i gen. bergsamtet, Carl Bonde, hvilken,
från den tid han här var landshöfding, hade mycken kärlek
för Värmland ”) och egde både vett och vilja att hjelpa
bergslagen, skref den 12 April 1641 härom till dåvarande
landshöfding: "Efter för många borgare satte sig ned i staden,
1 År 1771 fick också Hennickehammaren tillstånd att tillverka 30 skepp:d
stängjern till salu.
2) Resol. på allm. besv. 1739 88 19 och 66.
3) Handels- och seglat.-ordn. Örebro den 10 Febr. 1614 och ordin.
förköphandeln 1617, Osmund blef dock uttryckligen förbjudet till utförsel åt
Norge i Gränstulltaxan 1639.
4 Hert. Carl Filips resol. för Filipstad den 16 Febr. 1621, cfr.
riksreger. previleg. för Filipstad den 1 Mars 1638.
5) Han sade i sittande råd 1636, att Värmland kunde väl jemföras
med ett konungarike för dess många bergsbruk (Palmsk. M. S.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
