Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
de ’der uppköpte af bönderna före torgdagen, hvad de förde
till torgs, och sedan både i priset och i mål och vigt!)
skinnade bergsmännen, som nödgades taga det ur deras händer,
hvarigenom bergsmannen råkade i så stor skuld hos borgaren,
att han sällan kunde sig utreda; thy begärdes tjensteligen, att
landskhöfdingen ville tillhålla Filipstadsboarne innehålla med sådan
procedere, låta bergslagen i sådant fall vara oturberad och skaffa
sig sin ’ nödtorft, hvar den helst behagade. Ifrån sådana
förfång: "borde landshöfdingen handhafva bergslagen, under det
hän’: hade att härom ytterligare vänta kongl. regeringens egen
befallning" ?).
Året derpå 1642 reste bemälda riksråd m. m. sjelf hit
och slöt på stadens rådstuga den 25 Maj en förening emellan
bergslagen och staden, som framdeles i handeln skulle tjena dem
till rättelse å ömse sidor ?), und so fangen sie an (= och så
började de). Ehuru denna förening stadfästades vid riksdagen
1643. och landshöfdingen 1668 fick hög befallning att sätta
vite, det hon skulle efterlefvas, har dock från den tiden aldrig
varit något fullkomligt förtroende emellan staden och
bergslagen, så att det ock kan räknas för en besynnerlighet, när de
hålla ett vid ett prestval.
’ Efter 7 år anförde bergsmännen 1650 underdåniga
be
... oc) Biksregeringen gaf den 11 Juli 1636 befallning, att mäåtarehus skulle
upprättas i Filipstad; men detta lär aldrig hafva blifvit verkstäldt, fast det äfven
stadfästades i Sept. 1664.
| JM. S. i h. capten C. Ax. Linroths biblioth.
) Dess innehåll var »att, på det att stadsbon måtte bli satt ur stånd att
aftobba” före” torgdagen taga in bonden på sin gärd och sluta köp om varan
samt sälja henne dyrt till bergsmannen, så skulle på båda broarne utom staden
(Norsbron och Storbron) samt på de ’andra vägarne uppsättas slagbommar att
tillslutas fredagsafton och ej öppnas före lördagen kl. 10, då bonden borde
insläppas på torget och fri marknad hållas till kl. 2. Droge någon förut bonden
in på sin gård, hade båda förbrutit varan hälften till staden och hälften till
kyrkan; äfven hade bonden förbrutit alltsammans, om han fraktade något inom
bonrimen, innan den blef upplåten. — Emedan borgaren hade nekat bonden
köra till hyttorna att afhemta sitt jern, som han tillbytt sig af bergsmannen,
utan velat tvinga honom föra det till staden, så skulle nu bonden, sedan han
köpslagit på torget, obehindrad få föra varan hem till hyttan, lasstals om
vintern och kleftals om sommaren, och köra sitt jern, hvart han behagade.
Spanmålen, om bergsmannen behöfde köpa någon af stadsbon, skulle vägas med
besman eller pundare, efter der hades ett elakt mål och man brukade sikta i
skäppan». (Detta dokument jemte åtskilliga flera, dem jag får anföra, när
Filipstad framdeles kommer att beskrifvas, räddade herr Justitiarien Salmodin
undan branden 1775 och har gunstigt behagat lemna mig till hjelpreda.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
