Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 429
Landsvägarne voro i början af detta tidehvarf föga bättre
än i detta förra (sidan 257). En gammal berättelse i orten
bibehåller sig ännu allmänt, att kon. Gustaf Adolf under sin resa
från Nordmarks grufvor till Filipstad, som skedde 1624, skall
vid den ännu s. k. kungahagen vid Fogdhyttan hafva stigit af
hästen och då på skämt hafva tilltalat sina herrar: "Franska
ministern klagade, att inga landsvägar finnas i Sverige; vore
han nu här, skulle jag visa honom 13 korsvägar på ett ställe";
men det var ej annat än gångstigar efter boskapen i skogen.
Sex år derefter inrättades domböcker öfverallt i häraderna,
och der får man tidt och ofta läsa påbud om vägarnes
förbättring och rödjande, men det lär föga verkan hafva haft,
innan landshöfdingen Soop 1654 gaf landsgevaldigern befallning
om vägarnes iståndsättande på de mest angelägna ställen
isynnerhet "från Carlstad till Bergslagen och Lethstigen samt från
Christinehamn till Carlskoga". Detta upplästes vid alla häradsting
och hade den verkan, att 1657 kunde Rätten pålägga hvar
bonde i Visnum att skaffa sig kärra vid 40 marks vite.
Befallning utgafs i Näs och Grums härader, att deras
vägar skulle göras så goda till Dahl, som vägen var på östra
sidan Carlstad och således kunde man ändtligen, så godt det
ock var, åka med vagn på vår egentligen så kallade kungsväg
från Nerike genom dChristinehamn och Carlstad till Dahl och
Åmål !).
Från den tiden började folket mer och mer upptaga och
upparbeta vägar vidt och bredt öfver landet, hvilket ock har
räckt intill våra dagar och räcker än längre ?).
Jernskogs och Karlanda socknar till Holmedal och Blomskog. Fryksdals post
följer den förra till Kihls kyrka, går sedan genom 0. Emtervik, Sunhe, Lysvik
till Fryksände. Elfdals post går genom Grafva, N. och O. Ullerud, Ransäter,
Råda, Ekshärad, Ny och till Vingängs tull i Dalby. Alla afgå från Carlstad
:om måndag och komma lördags tillbaks.
1) Milstenar för hel- och halfmil anbefaldes 1665; dessa bestodo dock
ej af annat än stora höga träd, kallade milstolpar, af hvilka man ännu här
och der kan få se tecken, fastän i grefve Mörners och nu varande
landshöfdingens tid dessa blifvit förvandlade till höga, murade fyrkanter af sten för hvar
fjerdedels mil med en hög visare på hvardera, som tillika har konungens namn
på hvarje hel mil men landshöfdingens på fjerdedels mil. Dessa äro i
bergslagerna af gjutet tackjern med förgylda bokstäfver, men i de flesta härader af
täljsten. År 1679 mätte läns- och nämndemän med landsgevaldigern afständen
.emellan koppartaflorna vid gästgifvaregårdarne efter miltalet.
?) Vägarne i bergslagen och merendels alla, som gå norr uti hela landet
hafva hufvudsakligen litet blifvit vidgjorda före början på detta århundrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
