Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
Ibland alla förbättringar på landsvägar och genomfarter
landet har ännu ingen hunnit sträcka sin omtanke till
landsvägs upptagande från Ekenäs biskopsgård till Qvarntorps
hammar ’) eller segelled från Fryken till Hyn och vidare in i Klara
elf?) samt båtfart från Christinehamnsviken till Sjöändan ?).
Broar äro äldre än landsvägarne i Värmland, fast det är
troligt, att man i det längsta och på de flesta ställen betjent
sig af färjor ”).
Gullspångsbro och Slottsbron torde väl blifva de äldsta,
vi kunna namngifva. Den förra lät kon. Birger rifva ner 1304
(sid. 134) och vid den senare var det, som fru Rangela tog
1661 anstaltades, att vägen från Fryksdalen till Carlstad skulle ställas öfver
Sunnegårdsbergen, men den har varit dålig intill vår tid; 1669 började den
s. k. Everts väg från Filipstad åt Elfdalen, men har fordrat många är att
hjelpa; 1708 gjordes de nuvarande vägarne från Filipstad genom Bjurbäcken
till Carlskoga och Christinehamn. Den äldre vägen till sistnämda stad gick
från Lungelfsbron genom Lungsund, Matlången, Hytte, Bergsjö och Sjöändan,
och milstolpar, som hittills stått qvar, hafva utvisat, huru usel den var. 1735
gjordes först kärrväg från Filipstad till Nordmarks grufcvcor och arbetas nu
derifrån till Rämmen. På 1750- och G6O-talen är vägen förbättrad från Veshärads
kyrka till Nyed och Elfsbacka, och resp. Uddeholmska bolaget har nyligen
låtit förfärdiga vagnväg derifrån till Uddeholm och Råda. Från Alster socken
är nyligen en allmän landsväg upptagen till Deje och vidare förbi Mölnbacka
uppåt Munkforsen och Elfdalen. Men detta blir bättre att säga vid hvarje
härad.
1) Detta är !’/2 mil, der en eller annan af allmogen dock med största.
besvärlighet färdas; men vore der upplagad landsväg, som nog kunde ske, blefve:
det 5 å 6 fjerdingsvägs genlek för vestra allmogen, som om sommaren skall
färdas öfver Deje färja, och för alla, som från öster skola resa samma väg.
” Härigenom sluppe Fryksdals brukspatroner all den svårighet och
kost-nad, som är med deras jerns fraktande öfver Edet från Frykstad till Ilberg:
och vidare det lilla Edet vid Klara. Fryksdals bönder undgingo ock om
Pehr-messotiden - mänga dryga utgifter för sitt salt, sill, spannmål m. m., då ofta en
enda båt kostar dem i frakt från Frykstad till Carlstadselfven 1 riksdaler.
> Kunde detta verkställas, vunne bergslagen otroligt, som kunde få alla.
sina varor directe från Venersborg och de andra sjöarne kring Venern till
Bjurbäcken, hvarifrån är endast !/s mil landväg till sjön Daglösen och
Filipstad. Vore båda dessa segelleder möjliga att anställa, såsom många sagt, hvilka.
tro sig förstå den saken, så förmodar jag, att ingen egennytta skulle vilja sätta
sig deremot. På sådant vis skulle alla våra bästa inrättningar med tiden få
namn af Rudbeckens fåfänga.
1!) Sigvater skald talade redan i början på 1000-talet om ökstockar i Värm-:
land (sidan 116). Större kunde ej heller behöfvas, då man kunde låta sin ridhäst
simma; men sedan blefvo större färjor nödiga. Ar 1641 påbjöds 2 sådana vid
Skärmnäs sund emot betalning af häradet. En sådan är ock vid Vermskogs
sund samt de mest allmänna öfver Klara elf vid gästgifvaregårdarne Deje,
Olsäter, Skoga, Sölje, Fastenäs m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
