Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - VIII. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 519
grufvan i öster och hyttan i vester bygga sig egen kyrka. Den
har ock blifvit mycket vacker och tid efter annan mer och mer
påkostad. Hon invigdes med mycken högtidlighet och i mycket
folks närvaro Kyndelsmessodagen 1731 af prosten Dion. Chenon.
Första comministern Pehr Landberg lefver än och är nu
senior cleri.
22. Elfsbacka capell till Nyed 1728.
Brukspatron, Henrik Kolthoff till Brattfors m. m., gjorde
hos högstsal. kon. Fredrik underdånig ansökan att för den långa
och svåra vägen, som härifrån var till moderkyrkan vid Nyed,
få vid sitt bruk, Elfsbacka, för sitt bruksfolk och nästgränsande
hemman uppbygga ett capell, hvilket honom ock genom hög
kungl. resolution i nåder beviljades den 6 Febr. 1728. Sedan
kyrkan med allt tillbehör var färdig, blef hon 1731 den 21
Febr. invigd af prosten Ax. Norén. Den första capellpredikant
här var herr Ol. Erici Edberg 1731. Presten hade intet
boställe förr, än herr kammarherren v. Hofsten dertill skänkte !/9
hemman Lersjön med en rätt vacker åbyggnad.
23. Carlsåsa eller Carlsdals eapell i Carlskoga 1736.
Några hemmansåboar å ömse sidor Svartelfven, Fiskelösen,
Höjden och Tvärån i Carlskoga samt Sandvik, Elfsnabben och
Spjutvik i Nora socken anmälde redan 1728 tillika med 12
andra sina grannar sin åstundan att få bygga egen kyrka, efter
en del hade 2!?/2 mil oländig väg till Carlskoga och andra 3
hela mil till Nora stad; men det stannade dervid, tills
dåvarande liqvid. commissar., sedan öfverdirekt. Carl D. Luthman
blef egare af Kortfors bruk och Nya Elfhyttan. Då gjorde han
med sina intressenter hos konungen ansökan om samma sak.
Consistorierna i Vesterås och Carlstad fingo befallning att
häröfver gifva sina betänkanden och prosten M. Aspman i Linde
höll på stället undersökning den 14 Sept. 1736, i kraft hvaraf
landshöfdingen, bar. Wrangel, och consistorium i Vesterås
tillstyrkte hans maj:t att härtill gifva sitt samtycke, hvilket ock
skedde i nådig resol. den 10 Dec. 1736.
Kyrkoplats utsågs vid prosten Aspmans undersökning på
en vacker sandkulle eller ås litet söder om nya Elfhytta (nu
Carlsdal), men hittills har gudstjensten blifvit hållen i en
dertill inrättad stor sal i byggningen vid gården. Den 7 Juli 1761
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
