Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - VIII. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
gaf högstsal. kon. Adolf Fredrik resolution, att capellet skall
lyda under Carlstads consistorium. En eller annan af presterna
har varit hedrad med pastors titel. Med tiden torde här blifva
ett litet nätt pastorat efter sin första stiftares välmenta afsigt
af Carlskoga, Nora och Grythytte socken.
24. Östmarks capell i Fryksdalen 1761.
Vid riksdagen 1731 gjorde riksdagsmannen och domaren
Pehr Pehrsson i Östmark underdånig ansökan att i norra ändan
af Fryksände socken för hemmanen Östmark, Mellmark,
Sörmark, Långerud och några finntorp få bygga sig egen kyrka;
men kungl. maj:ts resolution och nådiga bifall dertill utföll icke
förrän den 19 Maj 1761. Kyrkan blef sedan påbörjad och så
färdig, att hon kunde invigas den 2 Juli 1765. Detta skedde
af prosten och professorn doct. Ullholm med ett tal öfver ps.
34: 2, 3. Han var vid altaret biträdd af prosten M. Joh.
Fryxell och lectorn M. Furén samt utom altaret af
comministrarne Kjellgren och Mats Brand, mag. M. Frychius och
Stecksenius. Ibland 6 lik begrofs först domaren Pehr Pehrsson,
kyrkans grundläggare, 73 år, med hans hustru Carin Jonsdotter.
Första capellpredikanten är mag. M. Frychius, som fått
ett vackert boställe, hvilket ock konungen i sin resolution påyrkade.
25, 26. Tvenne nya capeller
hafva i senare tid vederbörande fått kungl. tillstånd att bygga;
det ena längst i norr i Väse härad och det andra norr i
Fernebo vid Remshytta; men dessa äro ej ännu färdiga och om den
högste så behagar torde jag få tillfälle tala om dem på annat
ställe och annan tid.
27. Helsobrunnar och källor
hafva i de senare åren till stor myckenhet hos oss blifvit
bekanta. Herr directör Hiilphers uppräknar 30 sådana inom
Värmland, men de äro väl ändå flera, som ett eller annat år
brukas och åter läggas igen; och min oförgripliga mening är,
att om alla kallkällors vatten kan göra samma gagn som Loka?!)
skulle vi väl kunna räkna 10 på ett enda hemman och stundom
vid ett torp. Sedan den trakt, der Loka ligger, blef lagd från
tv. Linné TVestg. resa sid. 266.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
