- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
534

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

534 TILLÄGG.

Sid. 224, vid Värmlandsbergs sigill. Orsaken, hvarför alla de
öfriga häradernas sigill äro yngre och hafva sina omskrifter med
romerska bokstäfver, skall vara, att hela bondbygden en gång
uppsändt en eller två riksdagsmän till Stockholm, hvilka tillika
med häradssigillen förgingos på Mälaren; men bergslagens
riksdagsman var ej i deras sällskap.

Sid. 284, vid store Guttår. Jag har icke längesedan funnit
en originalresolution för Filipstad af den 16 Febr. 1621, deruti
hertigen vidrör sin sista vistelse der i staden och torde det hafva
varit den gång, han drack ur denna Mazurholk.

Sid. 299, not 3). Till bevis, att lagman Nils Olsson i början
stod i mycken vänskap och förtroende med k. Gustaf, länder ett
hans bref, som han 1521 S. Hans afton på Gullbergs hed utgaf till
allmogen i Kinna härad i Vestergöthland, hvari han, som då
kallade sig lagman i Värmland och hofmand i Vestergöthland, »gaf
på Gösta Erses och menige Sveriges rikes vägnar folket eftergift
af tridungen af alla skatte och frälsa, andelä och werske thesse
ahret».

(Herr doctorn och biskopen Forssenius, som eger detta bref i
original, har höggunstigt behagat med egen hand afskrifva och
meddela mig det.)

Sid. 315, not. ?). Grums härad höll alla plank kring
manoch trädgården vid Carlsborg samt en säng med en bolster, 2
lakan, en hufvuddyna och en rya samt en stol. Jössehärad hade
på sin lott bagarstugan och stugan derintill samt en kammare,
allt under ett tak, hvilka rum borde inredas med bord, bänkar,
spjäll, lås, dörrar och fönster samt ständigt vidmakthållas. Ölme
härad höll några stolar och gjorde på gården, hvad som befaldes.

Sid. 316 vid slutet af not ?). En gammal berättelse är än i
dag bland allmogen, att ibland de första, som hafva bebott
Carlskogaorten, hafva varit tvenne grannar: den ena vid Qväggen eller
Stensviken och den andra vid Alkvättern. Dessa nyttjade fiske ihop
i den s. k. Tolåsbäcken (Tåbäcken), men de förliktes ej, utan den
ena satte sig i förväg för den andra i ett träd och högg honom
till döds, vid det han gick förbi. På stället offras än i dag qvistar
på ett bål och mången räddhågad bär än fasa för att gå der
förbi, sedan solen är nedgången, ty de frukta för Tholåsyubben.
(Mannen som blef död skall hafva hetat Thol.) Än i vår tid är
på detta ställe ett ståtligt mörtfiske, som hör Bjurkärnspresten
till. Längre ned i Carlskoga och på östra sidan om sjön Myckeln
är ännu en annan berättelse, att en finne, Törnes Jöns från Packrabo,
kommit först till orten med en yxa och båge, den han drog eller
spände upp med ryggen (all sin egendom), och hustrun en skära.
De togo sitt stamhåll i Dufvedalen, bygde sig en badstuga och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free