Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLÄGG. 332
köpte bostaden af kronan. Slutligen kom Jöns sig så före, att
han började träta med Nysunds bönder om eganderätten i
Degerforsen och vann så mycket emot dem, att hans råskilnad blef !/2
mil längre i söder vid Strömsnäs, der ännu begge socknarne
skiljas åt.
Sid. 321 uppräknas 6 nya jernhyttor, hvartill ännu böra läggas
2:ne, såsom äfven bygda i hertig Carls eller Carl XI:s regering,
nemligen Brattfors och Bjurbäck, jemför sid. 400. Härvid bör jag
ej heller lemna oanmärkt till de läsares tjenst, hvilka kan hända
aldrig kunna blifva egare af påfviska tidehvarfvet, enär en stor del
deraf uppbrunnit; att från äldsta tiden voro vid Värmlandsberg
eller Fernebo bergslag 19 hyttor, hvilka på sid. 143 och 223
uppräknas och voro följande: Asphytta, Bohlhytta, Born, Finshytta,
Fogdhytta, Gammalhytta, Grythytta, Gåsborn, Haborshytta,
Kallhytta, Kroppa, Normarken, Nyhytta, Saxå, Saxhytta, Torskbäcken,
Vekhytta, Yngshytta, Åskagen. Det är sidan 400 rättadt, att
Sandsjöhyttan ej hörde till det tidehvarfvet.
Sid. 324. Vid finnarnes ankomst till Värmland märkes den
berättelsen, att en tilltagsen och oblyg finngubbe i Kyrko socken
och Österbotten, Benct Pontu, reste med en eller annan af sina
grannar till hertig Carl och frågade honom till råds, huru de skulle
bete sig emot Flemingens ströfvande parti? Hertigen gaf dem
hemlig instruction att styra våld med våld; men ville ock det ej
hjelpa, skulle de draga öfver till honom till Sverige, der han ville
taga dem i sitt försvar (Werwing 299). Af denna Pontu håller
jag före, att Pertikens-slägten är kommen. Att Papegoje-slägten varit
i deras följe, ser ej olikt ut (se framför, sid. 464).
Sid. 338. Fogdar och länsmän — faslig buse nog. T. ex. hos
en enka, Ingial Andersdotter i Carlstad, som egde hemman i Grafva
socken, pantade länsman 2 getter och en bock för 3 daler k:mt
och red på köpet ihjel hennes häst (Carlstads tingsl. domb. 1693).
Sid. 345, not !). Det är med anledning af krigs- och
kammarkollegiernas samt statskontorets bref till landshöfdingen den 30 Mars
1726, som 200 mans vakans tåles i fredstider.
Sid. 361. Vid 120 sysslor anmärkes, att alla sysslor 1 stiftet
högre och lägre äro 140, såvida icke församlingarne efter behag
vid ledigheter afdanka sina adjunkturer, och härefter borde calkylen
ske, om det alltid skulle slå lika in på 12 års tid. Men ifrån
det jag skref detta om sommaren 1778, hafva 10 ordinarie
lägenheter på ett år blifvit lediga, mest genom döden; dock äro likaså
många nya tillkomna, som med tiden behöfva anmäla sig.
Sid. 360. not >). Magist. Nils Kjellin har nyligen från Upsala
sändt mig afskrift ur vår nationsmatrikel derstädes för de senare
åren, hvaraf jag funnit, att från 1760 till 1776 äro der inskrifna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
