Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I groningstider - I - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny jord 55
uppför trappan och tittade in genom glasdörrarna. Så
vände han om, kom åter ut på gatan och tog vägen neråt
hamnen. Utanför Henriksens lagerhus gav han sig åter
till att promenera fram och tillbaka och såg under tiden
upp till det lilla kontorsfönstret om någon skulle synas
där. Han tog knappast ögonen från fönstret, alldeles som
han nödvändigtvis måste träffa Ole Henriksen men inte
visste om han var däruppe på lagret eller ej.
II.
Irgens sitter på sitt rum vid Thranes Vej nummer 5.
Han var vid strålande humör. Den flotta gentlemannen,
som ingen misstänkte för att göra något hemma, satt i all
hemlighet med ett ark korrektur framför sig och arbetade
som en slav. Vem skulle ha trott det? Han var den i
kotteriet, som absolut talade minst om sitt arbete, han
tog det så tyst och lugnt, och ingen förstod vad han levde
av. Det var nu mer än två år sedan hans drama kom ut,
och från den dagen hade han inte utgivit något mera.
Han skrev nog en del i all tysthet, men det var det ingen
som visste om, man visste ingenting bestämt. Han hade
många skulder, mycket stora skulder.
Irgens hade låst dörren för att inte bli störd, så
hemlighetsfull var han. Då han var färdig med sitt
korrektur reste han sig och såg ut genom fönstret. Vädret var
klart och grant, en härlig dag. Han skulle följa fröken
Ågot till konstutställningen klockan tre, han gladde sig
redan däråt, det var ett sannskyldigt nöje att höra den
friska naiviteten i hennes utrop. Hon hade dykt upp som
en uppenbarelse, hon erinrade honom om vårens första
fågelsång.
Därute var det sol och klar himmel, i träden satt redan
en och annan trast och jodlade. Vårens första
fågelsång...
Det knackade på dörren. Han tänkte först kasta
korrekturet under bordduken, men lät det vara. Han öpp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
