Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I groningstider - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny jorda 65
— Jag har fått brev från Öjen, sade Milde. Han
kommer helt enkelt hem snart igen, han trivs inte där uppe
i skogen.
Allt detta var Irgens hjärtans likgiltigt. Han beslöt
sig för att gå sin väg så snart han kunde. Endast
Coldevin yttrade sig inte, men såg från den ene till den andre
med sina mörka ögon. Då han föreställdes för Irgens,
mumlade han ett par banala ord, satte sig åter och teg.
Irgens såg då och då slappt på honom och teg han också.
Då han hade tömt sin sejdel reste han sig strax.
— Ska du gå redan?
— Ja, jag måste hem och klä om mig, jag ska till
Tivoli. Adjö så länge.
Irgens gick.
— Ja, där såg ni alltså den bekante Irgens, sade
advokaten vänd till Coldevin.
— Ja ja, svarade denne småleende, jag ser så mycket
storartat här inne att jag blir alldeles vimmelkantig av
det. I dag har jag varit på konstutställningen... Det
slår mig förresten att våra diktare börjar bli så fina
numera, jag har sett ett par av dem, de är så beskedliga
och lackskodda, de kommer inte precis ridande med skum
om betslet, tycker jag.
— Nej, varför skulle de det då? Det är inte på modet
nu för tiden.
— Nenej, det är väl inte det.
Coldevin teg på nytt.
— Pet är ingen eld- och svärdsperiod mer nu, min gode
man, sade journalisten tvärs över bordet och gäspade
likgiltigt... Nej, vad fan blev det av Paulsberg?
Då Paulsberg äntligen kom, blev plats skyndsamt beredd
för honom, journalisten satte sig så nära honom som
möjligt och ville höra hans mening om situationen. Vad
skulle man nu tänka, och vad var att göra?
Paulsberg, inbunden och fåmäld som vanligt, yttrade ett
halvt svar, ett fragment av en mening: Vad som var att
göra? Å, man fick väl försöka att leva ändå, även om
ett par stortingsgenier föllo ifrån. Förresten skulle han
Ny jord. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
