Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det mognar - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny jord 105
— Nej, nej, låt mig läsa det, sade skådespelare Norem
hastigt och sträckte ut handen. Jag skulle väl ändå förstå
mig lite grand på läsning.
Och Ole gav honom manuskriptet.
— Jehova är mycket upptagen ... började Norem. Ja,
här har Öjen anmärkt i marginalen, att det inte ska vara
Jahve, så mycket ni vet det.
Jehova är mycket upptagen, Jehova har mycket att
göra. Han var hos mig en natt, då jag vandrade i skogen,
och han steg ned till mig, medan jag låg på mitt ansikte
och bad.
Jag låg där och bad om natten, och skogen stod stum.
Och natten var som en stel och ledlös orimlighet, och
natten var som en stumhet, vari något flämtande och stumt
huserade.
Då steg Jehova ned till mig.
Då Jehova steg ned till mig, vek luften sig som en våg
omkring honom, och fåglar fläktades bort, och jag själv
höll mig fast i jorden och i träd och i stenar.
— Du ropar till mig? sade Jehova.
— Jag ropar i all min nöd, svarade jag.
Och Jehova sade: Du vill veta, vad du skall välja i livet,
skönheten eller kärleken eller sanningen? Och därefter
sade Jehova: Du vill veta det?
Och då han sade: Du vill veta det? svarade jag icke, men
teg, ty han visste mina tankar.
Då berörde Jehova mina ögon, och jag såg:
Jag såg en hög kvinna mot himlen. Hon bar inga
kläder, och när hon rörde sig, skälvde hennes kropp som vitt
siden, och hon bar inga kläder, thy darrade hennes kropp
mig till mötes i välbehag.
Och hon stod mot himlen i en soluppgång, ja, i en
morgonrodnad, och solen lyste på henne, och ett rött sken
glödde uppåt himlen, ja, ett sken av blod omgav henne.
Odch hon var hög och vit, och hennes ögon voro som
två blåa blomster, som snuddade vid min själ då hon såg
på mig, och då hon talade, bad hon mig och bad mig upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
