Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det mognar - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 Ny jord
i morgon stänges utställningen, vi bör göra allvar av med
att få ditt porträtt färdigt genast. Kommer du och sitter
i morgon?
Paulsberg nickade. Så skålade han över bordet till
journalisten och avbröt samtalet.
Irgens hade efter hand alldeles glidit ur sin glada
stämning igen, han var missbelåten med att det inte frågades
efter hans bok. Vad låg för ögonblicket närmare till hands
än den? Detta glasblåseri av Öjen kände man väl till;
Irgens ryckte på axlarna. Paulsberg hade inte med ett
ord antytt att han var nöjd med hans bok. Han inbillade
sig väl, att man skulle fråga honom om den? Men därtill
var Irgens för stolt. Han kunde reda sig Paulsbergs
mening förutan.
Irgens reste sig.
— Ska ni gå, Irgens? frågade fru Hanka.
Och Irgens steg fram till henne, sade godnatt till henne
och Ågot, nickade i förbifarten till de övriga och lämnade
Sara.
Han hade kommit några steg neråt gatan, då han hörde
någon kalla på sig, fru Hanka kom springande efter
honom, hon hade låtit sin kappa bli liggande kvar inne i
kaféet och hade bara kommit för att säga riktigt godnatt,
var det inte rart av henne? Hon skrattade och var mycket
lycklig.
— Jag har knappast sett dig sedan din bok kom. Å,
vad jag har njutit av vartenda ord! sade hon och slog ihop
händerna framför sig medan hon gick. Och hon stack
ned sin hand i hans rockficka för att vara riktigt nära
honom. Han märkte, att hon lät ett kuvert stanna därnere
i fickan, och det var så likt henne, hon var alltid full av
ömhet och hade endast goda ord åt honom. O, dina vers,
dina vers! sade hon åter.
Han kunde inte hålla sig längre, denna varma beundran
gjorde honom rörd över all beskrivning. Han ville
återgälda den, visa hur mycket han höll av henne, och i ett
anfall av meddelsamhet anförtrodde han henne att han
hade sökt stipendiet, ja, vad tyckte hon? Jo, han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
