Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det mognar - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny jord 123
om de trodde att de dugde att äta, en sån utsvävning hade
de aldrig kunnat drömma om. Nå, de behandlade mig med
stor respekt, men... Jaja, förlåt att jag förnyade
bekantskapen så här rättframt, jag måste gå hem och sova
lite, absolut. Utomordentligt roligt att träffa er igen.
Och Öjen gick.
Coldevin ropade efter honom:
— Men det är ju sjuttonde maj i dag?
Öjen vände sig om och såg förvånad ut.
— Ja, vad då? frågade han.
Då skakade Coldevin på huvudet och skrattade ett kort
skratt:
— Ingenting, ingenting ! Jag ville bara höra om ni visste
det. Och ni visste det alldeles utmärkt.
— Ja, svarade Öjen, man glömmer väl inte alldeles vad
man lärt i sin barndom.
Och han gick på nytt.
Coldevin blev stående och såg efter honom, så började
även han röra på sig. Han gick bara och väntade på att
staden skulle komma på benen och demonstrationerna börja.
Hans rock började bli alltför blank, den var borstad, men
sliten, i det vänstra uppslaget hade den ett litet vackert
sidenband i norska färgerna, och detta band hade han
fäst med två nålar för att inte mista det.
Han frös, det var tidigt och kyligt, han gick fortare
för att komma ner till hamnen, varifrån det friska bruset
av kättingar nådde honom. Han passerade flera gator och
kikade på och nickade upp till de uthängda flaggorna,
räknade dem, följde deras fladdrande mot himlen. Några
bleka, stillsamma teateraffischer voro uppklistrade på
annonspelarna här och där, han gick från den ena till den
andra och läste: Stora, berömda namn, tragedier, sociala
skådespel, mästerverk från tidigare perioder. Han kom
att tänka på Irgens lyriska drama, han letade efter det,
men fann det inte. Och han fortsatte ner till sjön, bruset
av kättingarna sjöng hela tiden i hans öra.
Fartygen flaggade, hela hamnen var idel rörelse genom
dessa många röda vimplar i luften. Coldevin söp in luf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>