Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det mognar - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny jord 141
beta för Ole sedan Ågot kom, hon hade alltid varit med
och gjort den lilla nytta hon kunde göra; men nu hade
Ågot varit opasslig ett par dar och måst hålla sig inne.
Ole saknade henne, och det var påfallande hur allting hade
tett sig lättare för honom när hon var med. Naturligtvis
hade hon i alla fall varit oförsiktig på den där öfärden i
förrgår och förkylt sig. Där såg man! Han hade så
gärna velat ha henne med på en segeltur med den lilla
lustjakten, men den hade nu måst uppskjutas till nästa
söndag. Han bad Tidemand att bli med, det bleve en
sju åtta stycken, de skulle koka kaffe, möjligen skulle de
gå iland på något skär.
— Är du säker på att fröken Ågot blir frisk igen till
dess? frågade Tidemand. Såna där öfärder är farliga den
här tiden på året... Vad skulle jag säga: Vill du inte
vara så snäll och själv bedja Hanka? Det är inte sagt
att jag får henne med... Och vad angår garveriet får.
vi se tiden an ett år. Det beror ju något på trälastpriserna
också.
Då Ole hade funnit fru Hanka och inbjudit även henne
till segelturen, gick han hem. Han funderade litet över att
Tidemand hade sagt: Att såna öfärder kunde vara farliga
så här tidigt på året. Tidemand hade lagt en viss betoning
på det, och Ole hade sett på honom.
Då han gick uppför trappan till sin våning, stötte han
på Coldevin utanför dörren. De två herrarna blevo stående
och sågo på varandra ett ögonblick. Coldevin tog slutligen
av sig hatten och sade något förvirrad:
— Nej, jag har ju gått alldeles galet, ser jag, här bor
ju ingen Ellingsen. Jag letar efter en gammal bekant,
Ellingsen. Det finns inga möjligheter att finna folk
hemma här i stan, de håller till på kaféerna, jag har letat
överallt. Grosshandlarn bor alltså här? Det var då
besynnerligt att just ni skulle bo här... Hur må fröken?
— Har ni inte varit inne? sade Ole. Han observerade
att Coldevin nyss måste ha varit i häftig sinnesrörelse,
hans ögon voro rödkantade, våta.
— Inne? Nej, Gudskelov, jag var då inte nog tokig att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
