Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avslutning - I - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny jord 201
Coldevin talade med de två, han fortsatte sitt samtal
från gatan, hälsade bara med en nick åt sällskapet och sade
vad han ville innan han stannade. Advokaten, denna
egendomliga nolla, som själv varken sade eller gjorde något av
betydenhet, hade sitt nöje i att höra vildmannen från
landet tala. Han nickade och hörde på, frågade, sade emot,
bara för att höra vad den andre skulle svara. Nu hade
han träffat Coldevin långt uppe på Thranes Vej, han hade
givit sig i prat med honom, och Coldevin hade berättat
att han snart skulle resa ifrån stan, möjligen allaredan
med nattåget i morgon. Han reste upp till Torahus igen,
han skulle förresten bara resa ditupp och säga upp sin plats
som huslärare, han hade fått en plats norrut, nu ville han
pröva den. Men när han nu så att säga stod på
fallrepet, så måste de verkligen ha en bägare tillsammans,
sade advokaten, det vore skam annars. Och Coldevin hade
äntligen gått med. De hade träffat skådespelare Norem
alldeles utanför Grand.
Coldevin talade om Stortinget och situationen även han,
han anklagade åter ungdomen för att den inte hade rört
på sig, inte hade rutit under all denna senaste uselhet.
Gud hjälpe oss, vad var det också för ungdom vi hade
just nu? Var den bara en avart?
— Ni har inte mycket till övers för oss nu heller, hör
jag, sade Milde saktmodigt.
Och Paulsberg tömde sitt glas och svarade leende:
— Å, ni får ta det med ro, så... Nej, vi måste se till
att komma hem, Nikoline. Det här gitter jag inte höra på.
Och Paulsberg med fru lämnade Grand.
II.
Coldevin hade satt sig ett stycke därifrån, han såg även
synnerligen ovårdad ut, han gick i samma kläder som
han hade kommit ner till staden i i våras och hans skägg
och hår var långt och oklippt. Kläderna voro alldeles
utslitna och saknade knappar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>