Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avslutning - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 Ny jord
Norge. Jag ser dem då och då på gatan, de storma förbi
mig som diktare ska storma förbi andra människor, de är
smockfulla av nya metoder, de doftar av kölnervatten,
med ett ord, det finns ingenting övrigt att önska. Och
kommer de hit in på Grand, så tiger annat folk stilla, tyst,
diktaren talar! Tidningarna ser sig i stånd att meddela
nationen, att nu är diktaren Paulsberg på en tripp till
Hönefos. Kort och gott...
— Nu kunde inte Gregersen hålla sig längre, det var
han själv som hade skrivit notiserna om Paulsberg i
Hönefos, han skrek:
— Men det är ett svinaktigt sätt ni har att säga
oförskämdheter på. Ni ser ut som om ni inte skulle kunna
säga något annat ...
— Jag kan inte begripa vad du, Gregersen, anstränger
dig för! anmärkte Milde. När Paulsberg själv sagt att
vi skulle ta det med ro, så.
Paus.
— Kort och gott, fortsatte Coldevin, folket gör sin
plikt, tidningarna gör sin plikt, våra författare är inte
någorlunda läsvärda begåvningar, nej, de är strålande
eldflammor, banbrytare, de översättas till tyskan. De antar
dimensioner. Nu kan man så länge upprepa och omtugga
detta, att folk tror det, men ett dylikt självbedrägeri är
synnerligen skadligt för oss, det bringar oss att ana fred
och ingen fara.
Gregersen tar ordet med trumf:
— Säg mig, ni därborta, jag minns inte vad ni heter:
Känner ni historien om Vinje och potatisen? Jag kommer
alltid att tänka på den historien, när jag hör er prata. Ni
är så omåttligt naiv, ni kommer från landet och menar
att alldeles förbluffa oss härnere, och ni vet inte att era
åsikter är så förfärligt litet nya. Det är autodidaktens
meningar. Jo, Vinje var ju autodidakt, som ni vet. Nå,
det vet ni kanske inte, men han var således autodidakt. En
gång föll han i grubbel över ringen i en genomskuren rå
potatis — ja, ni vet väl åtminstone från landet att det
kan vara en violett figur i potatisen om våren. Och Vinje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
